Det har varit en händelserik basketvecka: full fart i ligan och dessutom spel i både Eurocup och Euroleague för att fastställa vilka lag som tar platserna i play off.

I ligan fick vi se Helsingborg ta sin första seger, och det kan nog komma ytterligare någon, när nya amerikanskan, Nicole Martin, blir spelklar. Alla papper tycks ännu inte vara klara, vilket gör att Martins debut dröjer. Några andra spelare har dock, för första gången det här spelåret, visat upp sig i veckan. Abigail Asoro, eller möjligen Glomazic, har gjort sina första minuter i Alvik. Att hon blir en viktig pusselbit för Alvik är helt klart.

En annan som debuterade i helgen var Maggie Lucas, Luleå. Det var helt uppenbart att Lucas ännu inte kommit in i Luleås spel, så i brist på annat gjorde hon det hon är bäst på, mot Visby, d v s sköt treor. Sex stycken kastade hon i, för totalt 20 poäng. Prestationsmässigt skall Lucas vara på samma nivå som förra årets amerikanska i Luleå, Natisha Hiedeman. De är olika spelartyper, men Lucas har liksom Hiedeman, WNBA-erfarenhet. Fyra säsonger har hon haft kontrakt, och även om det inte drällt av speltid, så säger det ändå en del.

Dara Taylor har gjort comeback i Södertälje, efter att, uppenbarligen kontraktslös, ha tränat med klubben en tid. Chansen dök upp när Kantzy försvann och utan tvekan lär Taylor, som vi känner som en stabil pg, göra skäl för lönen. När dessutom även Mikaela Gustafsson återkommer snart, så lär det inte gå någon nöd på Södertälje resten av den här säsongen. I Mark har amerikanska nummer tre, kommit i spel. Jordan Agustus debuterade mot A3. Nu har Kinnaklubben fullt lag och förhoppningsvis kan det bli lite mer stabilitet resten av säsongen.

Samtidigt som nya spelare tillkommer, så saknar några lag viktiga kort. Klara Lundquist har t e x inte spelat på snart två veckor, men Alvik tuffar ändå på, om än med lite större besvär. Alvik får slita rejält utan sin stjärna, men står ändå på 15 raka vinster just nu. Högsbo lider förstås av att Alexis Hyder saknas. Hon gjorde ju sig illa i knäet i förlusten mot Södertälje och Jonas Fredrikson berättade att det nog inte blir aktuellt med spel mot Alvik på onsdag. Efter den matchen blir det två veckors uppehåll, så förhoppningsvis kan amerikanskan vara kurant efter det.

Dubravka Dacic har saknats de tre senaste matcherna i Eos, och det har lett till lika många förluster. Mot Högsbo hade hon verkligen behövts, Kajsa Lundahl var i alla fall tillbaka, vilket genast gav lite mer stadga till laget efter de mediokra insatserna mot Mark och Luleå. Eos spelade sitt vanliga intensiva och frejdiga spel, och det hade sånär räckt. Högsbo kom undan med blotta förskräckelsen, vann med 76-74, och kan skicka en tacksamhetens tanke till Sofie Lundberg, som i sin återkomst, direkt från division II, svarade för 14 poäng.

Eos är, efter en riktigt bra säsongsinledning, lite på glid nedåt i tabellen, har nyligen passerats av Södertälje och får se upp för Uppsala, som är på platsen bakom Eos. Det vill till att Dacic kommer tillbaka i spel. Eos har två svåra matcher kvar innan uppehållet: Norrköping och Uppsala borta på onsdag respektive söndag.

Uppåt i tabellen har A3 vandrat en tid nu. Med tio raka är A3, nästa Alvik, det mest formstarka laget. A3 hann efter sitt senaste coviduppehåll, bara med två lagträningar innan man skulle möta Norrköping och Mark borta i veckan. Och det märktes en del ringrost, men A3 formligen krigade sig till segern mot Norrköping, där hemmalaget hade hela tre närskott i slutsekunderna, för att ta hem segern, men missade alla. Det var en stark seger för A3, som sedan avgjorde mot Mark i den andra halvleken.

Det fanns förväntningar på att veckans sista match, Södertälje-Norrköping, skulle bli en spännande historia. Men alla förhoppningar kom på skam, för Norrköping körde helt sonika över Södertälje. Norrköping inledde med 14-0 mot ett närmast paralyserat hemmalag och vann till slut med 108-78. Det är verkligen höga berg och djupa dalar för Lanttos lag. I förra hemmamatchen, mot Högsbo, gjorde laget 69 poäng i den första halvleken och vann med lika mycket som man förlorade mot Norrköping med, d v s 30 poäng.

Än en gång fylldes kommentarsfälten i webbsändningen med arga uttalanden. Det klagades på uteblivet ljud, dålig skärpa, ständiga avbrott, ingen klocka i bild etc. Det märkliga var att för andra tycktes sändningen fungera perfekt. Själv upplevde jag inga större problem efter att några åtgärder hade vidtagits i början.

Men det är illa nog att ett antal tittare upplever sändningarna som rent ut sagt dåliga, och i flera fall kräver pengarna tillbaka. Det är rent märkvärdigt att vi ännu inte fått allt att fungera smärtfritt. Jag vet att flera klubbar har lagt ned hundratals timmar av egna resurser för att få sändningarna att fungera, och i något fall har man köpt in tjänster av samma skäl. Vad gäller Södertälje har de ju fler personer på anställningslistan än någon annan klubb, och dessutom en IT-ansvarig som själv anser sig vara en guru, och borde kunna få fart på maskineriet, och därmed slippa allt gnällande från tittarna. Vi hoppas på en smärtfri sändning nästa gång.

Sju svenska spelare, i sex olika lag, var i elden under ett intensivt fönster i Eurocup och Euroleague, då lagen till åttondelsfinal (Eurocup) och kvartsfinal (Euroleague) skulle tas fram. I Eurocup var det för övrigt det enda fönstret, då man dragit ned turneringen till enkelmöten. När vi har facit kan vi konstatera att två svenskor återfinns i turneringarnas play off spel, en i Eurocup och en i Euroleague.

Respass I Eurocup blev det för Adana (med Nathalie Fontaine, Rauschan Gültekin) och Teneriffa (Farhiya Abdi).  Adana var chanslöst i alla sina matcher och har helt enkelt ett lag som är alldeles för tunt för såväl den starka turkiska ligan som i internationellt spel. Svenskorna får hur som helst gott om speltid och många matcher mot starkt motstånd och är viktiga för laget, i synnerhet Fontaine, som är Adanas klart bästa spelare. Det är en nyttig säsong för Fontaine, och därmed för det svenska landslaget. Och stärker sina aktier inför kommande kontraktsförhandlingar gör hon onekligen.

Abdi har inte spelat många matcher ännu och fick under det här fönstret bara snitta elva minuter. Det går lite knackigt än så länge, vilket inte är så konstigt. Det måste till en klar förbättring under resten av spelåret om hon skall kunna aspirera på en plats i sommarens EM-lag. Teneriffa var hur som helst nära att nå kvartsfinal i Eurocup efter att ha vunnit två av sina tre matcher under fönstret, men slogs ut efter inbördes tabell mellan tre lag som alla hade 2-1.

Den enda svenska spelaren i åttondelsfinal i Eurocup blir Elin Gustavsson, vars Hainaut överraskade och kom tvåa i sin grupp, efter Valencia. Hainaut får i åttondelen möta ungerska Szekszard (16 mars), vilket blir en grannlaga uppgift. I mötet mellan ett franskt bottenlag och ett ungerskt topplag får nog det senare anses vara favorit. Gustavsson tycks ha funnit sig snabbt tillrätta i sitt nya lag, snittade 24 minuter och 9,3 poäng under turneringen, och visade god landslagsform.

I Euroleague har Bourges (Elin Eldebrink) på det hela taget spelat ganska bra, men förlorat för många matcher med liten marginal och därmed missat chansen att nå kvartsfinal. Laget gjorde en fin insats när man vann över stjärntyngda Galatasaray med 87-80 efter en kanonmatch av Eldebrink. Dagen efter möttes lagen igen, i en direkt match om andraplatsen i gruppen, men då vann det turkiska laget.

Besvikelsen är förstås stor i det franska lägret över det missade slutspelet, men det är tufft på den här nivån. Med Sopron och Gala i gruppen hade det krävts det där extra flytet, vilket Bourges inte hade den här gången. Men Eldebrink visar fortsatt fin form. I söndagens sista match, mot Landes, svarade hon för fina 19 poäng.

TTT Riga (Binta Drammeh) kammade tyvärr noll i Euroleague den här säsongen och man kan bara konstatera att laget inte alls når upp till den standard man vant sig vid efter inträdet i Euroleague. Viktiga spelare har lämnat laget och ersättarna har inte lyckats täppa till luckorna, i synnerhet inte amerikanskorna Megan Huff och Jessica Thomas (tidigare i Luleå), som inte räcker till på Euroleagenivå.

Frida Eldebrink blir den enda svenska representanten i Euroleagues playoff. Hennes Girona, som fick kvala in till turneringen, är utan tvekan den stora överraskningen i Euroleague. Nu väntar en kvartsfinal mot spanska ligakonkurrenten Avenida, 17 mars, och det är en match som kan sluta hur som helst. Kvallaget Girona står alltså en match ifrån Final Four. Det skulle vara riktigt häftigt om det gick vägen. Hur som helst är dock Spanien garanterat en plats i Final Four.

Girona spelade i samma grupp som Riga och tog andraplatsen efter vinst i inbördes möte mot det italienska storlaget Schio. Det var förmodligen en chockerande upplevelse för Schio, som föll med 81-85. Eldebrink spelade inte mot Schio, men har annars en viktig roll i sitt lag, där konkurrensen om speltiden inte går av för hackor. Chelsea Gray, Sonia Vasic, Laia Palau, Adaora Elonu och Julia Reisingerova är några av lagkamraterna.

Matchen mot de ryska favoriterna i UMMC, där Girona kämpade tappert men till slut förlorade med 83-90, var en enastående tillställning och bland det bästa jag sett på mycket länge, utanför WNBA. Det bjöds på så mycket basketgodis att det räcker för lång tid framöver. Gironas coach, den 61-årige, Alfred Julbe, för övrigt också coach för Egyptens landslag, valde en annorlunda taktik mot UMMC. Möjligen med hänsyn till den enorma bredden i UMMC, bestämde sig Julbe för att matcha sitt lag med hockeybyten. 4-5 spelare byttes åt gången, vilket förmodligen var enda chansen att hänga med mot det ryska laget.

Och det var inte långt ifrån att det gick vägen. Vandersloot, Griner, Stewart, Torrens och de andra stjärnorna i UMMC fick slita hela vägen för att vinna. Eldebrink hade svårt att hävda sig, vilket inte är så konstigt med tanke på att hon ställdes mot ett antal av de absolut bästa spelarna i världen. 20 minuter och fem poäng blev det för henne.