Min krönika om lite collegefakta har gett mycket respons. Det tycks vara ett ämne som intresserar många, vilket är kul. Inte minst har flera personer bidragit med kompletterande information, framför allt Lasse Sandström, Tommy Johansson, Lotta Frenssen och Benny Johansson. Det gör att vi nu har ännu bättre fakta om framgångsrika svenska spelare på college, och därför kommer en uppdaterad version av den ursprungliga krönikan. Vi börjar närma oss den verkliga sanningen, men kanske finns ytterligare fakta att tillföra?

Häromdagen förekom det mycket aktivitet på sociala medier om svenska spelare på college. Diskussionen handlade främst om vilka som har gått på framstående skolor, d v s bra basketskolor. Jag antar att det inte handlade om vilka som hade gått på de mest prestigefyllda och bästa utbildningssätena, för då vore saken ganska enkel. Då hade det varit lätt att lista de svenskar som gått på Ivy League-skolorna.

Många blandade sig in i diskussionerna, flera av dem mot bättre vetande. Det kastades fram alla möjliga förslag, det ena värre än det andra. Visserligen nämndes många duktiga svenska spelare, men de flesta tycktes inte ha en aning om hur bra skolorna är/varit. Och det är naturligtvis inte lätt att få en överblick, med tanke på att bara collegebasketens två toppdivisioner, på herr- respektive damsidan innehåller 350 lag. Dessutom finns både division II och division III, men också t e x junior college och NAIA.

Jag har inte heller alla svaren, med mängden skolor och svenska spelare som spelar eller har spelat på college. Nuförtiden är det närmare 100 svenska killar och tjejer som varje år finns i den amerikanska skolbasketen, men ett faktum är att det stora flertalet hamnar på skolor som befinner sig långt ifrån toppnivån. Majoriteten har inte ens förmånen att rekryteras av en division I-skola, än mindre någon av de bättre. Det är extremt sällsynt att återfinna en svensk spelare på en topprankad skola.

Av de cirka 50 kvinnliga spelarna som finns inom collegebasketen den här säsongen, finns 20 på division I-nivån. Det ”svensklag” som innehar den högsta rankingen just nu är SF Austin, där Stephanie Visscher spelar. SF Austin är på plats 19 i Netrankingen. Det är sensationellt bra, särskilt som SFA spelar i en svag conference, Southland.

NCAA:s Netranking är statistiskt baserad. Systemet tar hänsyn till främst motståndets svårighetsgrad i matcherna, och var matchen spelas. Rankingen för ett lag stiger om man slår bättre rankade lag, i synnerhet om man spelare på bortaplan eller på neutral plats. Och den sjunker i motsvarande grad om man förlorar mot lag som man ”förväntas” besegra.

Den allra viktigaste, och mest prestigefyllda, rankingen är dock den enkät som regelbundet genomförs av AP. Där rankas enbart de 25 skolor som för stunden anses vara de bästa. Det är siffrorna från AP:s ranking som används i olika sammanhang, t e x av media och NCAA själva, t e x när #1 Stanford skall möta #2 UConn. AP:s ranking har heller ingen betydelse när skolorna skall rankas inför det nationella slutspelet, ”March madness”. Det gör att det kan bli stora skillnader mellan ett lags ranking i Net eller AP. Som exempel är SF Austin inte rankat bland de 25 i AP:s enkät, trots att de ligger på plats 18 i Net. När jag i det följande skriver om ett lags ranking, så handlar det om AP-rankingen, inget annat.

Så vad vet vi då om framgångsrika svenska collegespelare? Om vi börjar med de individuella prestationerna, så är det några som sticker ut: Tanja Kostic, Jeffery Taylor, Chioma Nnamaka och Amanda Zahui. De fyra är i en egen division eftersom de efter collegetiden blev draftade och sedan också spelade i NBA respektive WNBA. Och skall vi välja en av dem så får det bli Zahui, som valdes som tvåa år 2015 och dessutom blev årets spelare i Big Ten och ”All american”.

Såväl Kostic som Nnamaka och Taylor valdes i den andra rundan. Taylor spelade för Vanderbilt 2008-12 och Nnamaka på Georgia Tech 2004-08. Tanja Kostic tillhörde Oregon State 1992-96, för övrigt tillsammans med en annan svenska, Anette Möllerström. Kostic var oerhört framgångsrik under sin collegetid. Bland annat blev hon årets spelare i Pac 10 (numera Pac 12) två gånger, ”All american” en gång och innehar fortfarande poängrekordet på Oregon State med 2349. Varken Zahui, Taylor eller Kostic nådde dock särskilt långt med sina lag i det nationella slutspelet.

Det finns två svenska spelare som varit med i lag som gått hela vägen till final i NCAA-turneringen, och den ena har dessutom varit med om det två gånger. Lotta Frenssen, som spelade i Auburn, var i final både 1988 och 1989. Det första året föll Auburn mot Louisiana Tech med 54-56, och året därpå mot Tennessee. En av Frenssens lagkamrater var Ruthie Bolton, som senare vann både OS- och VM-guld med USA, och som en period spelade i Sverige. Auburn var för övrigt i final även 1990, då laget förlorade för tredje året i rad, men då var inte Frenssen med i laget.

Den andre svensken som spelat final är Jim Nyström, som spelade på Georgia Tech 2002-04. Nyström var dock inte inne på planen under finalen 2004, i vilken Georgia Tech föll mot UConn år med 73-82.

Hanna Bouldwin, som tidigare hette Biernacka, har två gånger varit i ”Final Four”. Båda åren föll hennes skola, Louisiana State, i semi, mot respetive Tennesse (50-52) och Baylor (57-68).

Även Kadidja Andersson har varit i ”Final four”. Det inträffade 2004, då Minnesota, som också hade Lindsay Whalen och Janel McCarville i laget, skrällde sig fram till semifinalen, där det dock blev förlust mot UConn. Hade det gått annorlunda så kunde vi 2004 alltså haft en final med en svenska i vardera laget.

Och slutligen: vilka svenskar har spelat i topprankade lag? Ett som är säkert är att de är ytterst få. Minnesota, med Amanda Zahui, rankades t e x aldrig bättre än 21. Det kunde ha blivit avsevärt bättre om Rachel Banham inte hade skadat sig under Zahuis sista år, men det får vi aldrig veta. Vanderbilt, med Jeffery Taylor, hade som bäst rankingen 18. Inför hans sista säsong var laget rankat som sjua innan säsongen (pre season ranking), men kunde alltså inte hålla den nivån. Georgia Tech, där Danielle Hamilton-Carter spelade 2009-13 rankades som bäst 15. Det var under svenskans näst sista år. Pia Edvinsson, som 1996 spelade på Penn State, fick vara med om att hennes skola rankades som bäst 13, samma år som laget nådde ”Elite Eight” i det nationella slutspelet.

Det krävs nog en hel del detektivarbete för att få fram en exakt topplista, men de följande hör till de som varit i toppen, eller nära den:

• Oregon State, med Tanja Kostic, nådde som bäst rankingen 11.
• Minnesota, med Kadidja Andersson, nådde sin högsta ranking, 6, under det framgångsrika året 2004.
• Miami, med Stefanie Yderström, var hela säsongen 2011-12 högt rankat. Toppnoteringen blev 5.
• Georgia Tech, med Jim Nyström, var 2004 rankat som nr. 3
• Louisiana State, med Hanna Bouldwin, var 2005 rankat som nr. 2
• Auburn, med Lotta Frenssen, var under en stor del av säsongen 1998-99, rankat som etta. Vi har alltså haft i alla fall en svensk spelare i ett lag som rankats nr. 1.

Och kanske får vi snart ytterligare en spelare i en högt rankad skola, för Bobi Klintman, som går på RIG Mark, har fått ett erbjudande från University of Virginia. Det är först nästa år det är dags för Klintman, som lär ha fått en radda anbud från bra skolor. Virginia är just nu rankat som nr. 7. Den som lever får se.