Vid sidan av Big Ten är nog Mountain West den conference inom collegebasketen som främst är förknippad med svenska spelare. Inget ”svensklag” kan ifråga om framgångar mäta sig med Minnesota, som spelar i Big Ten. Där huserade t e x en gång i världen Kadidja Andersson, tillsammans med bland annat den inte helt obekanta Janel McCarville, och nådde 2004 hela vägen till Final Four i det nationella slutspelet. Och det var på Minnesota som Amanda Zahui gjorde sig ett namn, vilket slutade med att hon valdes som tvåa i WNBA-draften 2015.

Colorado State, i Mountain West, blev säsongerna 2013-2017 synonymt med svenska spelare. När Elin Gustavsson och Ellen Nyström anslöt till Colorado State hade skolan haft sju förlustsäsonger i rad och var rankat runt 225. Med svenskorna i täten startade en framgångsrik period. Under alla deras år på skolan gick Colorado State plus, och vann 80 % av matcherna. Det blev en slutspelsseger i Mountain West, ett nationellt slutspel, flera framträdanden i WNIT och inte minst en hisnande höjning på rankingen. Som bäst var Colorado State rankat runt 40.

Gustavsson och Nyström har uppnått närmast ikonstatus på skolan och har rättmätigt fått epitetet som ”game changers”. Men det fanns andra svenskor i Colorado State samtidigt, bekanta namn som Amanda Kantzy, Veronika Mirkovic och Nathalie Lindén.

Det senaste tillskottet in i Wetterbygdens trupp, A’shanti Coleman, har även hon spelat i Mountain West conference. Coleman representerade Boise State, som vunnit conferencemästerskapen de fyra senaste säsongen. I 2017 års slutspel segrade för övrigt Boise State i finalen över just Colorado State, men då var Coleman ännu inte med i laget.

A’shanti Coleman var däremot med och vann titlarna 2018, 2019 och 2020. Och tänka sig, det var precis samma sak för en annan spelare som tillbringar den här säsongen i Sverige. Coleman kommer snart att stöta på sin lagkamrat från Boise State i SBL dam. Hon heter Jayde Christopher och spelar i Visby Ladies.

Medan Coleman var forwarden med matchvinnarinstinkterna och MVP i årets slutspel i Mountain West, var Christhoper bakplansgeneralen i Boise State. Hon var den som spelade flest minuter i laget och delade ut 270 assister under den senaste säsongen. Det var i stort sett lika många som hennes lagkamrater fick ihop tillsammans. Jayde Christophers assistsnitt per match, 8,2, var näst bäst inom hela collegebasketen. Bara Sabrina Ionescu snittade fler.

Jayde Christopher belönades efter säsongen med en plats i Mountain Wests All Star-lag, defensiva All Star-laget och slutspelets All Star-lag.

Utöver Coleman och Christopher finns årets liga ytterligare en spelare från Mountain West conference. Det är forwarden Hailey Basset i Mark, som spelade för Utah State. Basset är en forward på 188 som hade fina individuella siffror, men vars skola förra säsongen kom sist i Mountain West. Näst sist hamnade för övrigt Colorado State, som efter ”svenskåren” har återgått till sin gamla vana med förlustsäsonger.

Apropå Visby, så föll ju laget i premiären borta mot ett piggt Eos. På fredag kommer nästa chans då Ladies tar emot det ”nyuppståndna” Uppsala. Visbys stora problem är djupet i laget. Bara fem spelare gjorde spelmål mot Eos, och det går ju inte alls i längden. Inte blev situationen bättre av att Visby möjligen sett det sista av finskan Isabella Kaukopaasi, som var tänkt att göra sin andra säsong i Ladies.

Hon skadade sig förra hösten, var borta en månad, men spelade ändå 14 matcher, klart hämmad av sin skada. I somras var det tänkt att hon skulle operera sig, men operationen blev inställd, vilket många fått uppleva under den här pandemitiden. Skadan kvarstår m a o och som om det inte vore nog väntas finskan nedkomma med sitt första barn i februari. Om Visby kan få Kaukopaasi på benen, så kan det i bästa fall bli några matcher innan föräldraledigheten börjar. Och sannolikt måste Visby se om sitt hus och sin spelartrupp.

Inget lag åker som bekant ur ligan efter den här säsongen, vilket betyder att vi kan få en utökning till rentav 14 lag nästa år. Och uppstigningskandidater finns det. Östersund har laddat på ordentligt och värvat flera ligaspelare, Danielle Elvbo, Felicia Boström och Neramou Jeng, för att kunna återkomma på den högsta nivån. Och mycket talar för att det kommer att gå vägen.

Men hur det skall gå för Borås Basket, som tippats svepa som en virvelvind genom Basketettan södra den här säsongen? Borås gör ju också en seriös satsning för att gå upp, men det har börjat allt annat än bra. Borås föll tungt i seriepremiären hemma, mot Djurgården. Gästerna var ofina nog att vinna med hela 80-60, och det var kända namn i Djurgården som såg till att sänka ligaspiranten: Felicia Visscher gjorde 19 poäng, Vendela Af Malmborg 15, Cassandra Martinsson 13 och Therese Pettersson 12.

När det här skrivs är det bara några timmar kvar tills den tredje finalen i WNBA, mellan Seattle och Las Vegas, spelas. Seattle behöver bara en vinst till för att säkra titeln och det är nog så att det bara kan sluta på ett sätt. Vinner inte Seattle i natt, svensk tid, så lär det bli i match fyra eller fem.

Las Vegas vann grundserien efter att ha slagit Seattle i båda matcherna lagen emellan, men det bländande spel som Seattle uppvisar just nu har Las Vegas inget vapen mot. Det är inte utan att man känner viss sympati för Angel McCoughtry i Las Vegas. Den amerikanska landslagsspelaren flyttade i år till Las Vegas med förhoppningen att till slut få vinna en WNBA-titel. Fyra gånger har hon varit på den förlorande sidan i finalen och allt pekar på att det blir en femte.

Annars cirkulerar det mesta i Las Vegas runt den fysiska och stora, men samtidigt rörliga och smidiga insidespelaren A´Ja Wilson, årets MVP i ligan. Wilson är oerhört svårstoppad och blir förstås hårt uppvaktad av Seattleförsvaret. Las Vegas är dock alltför beroende av Wilsons produktion och när Seattlespelarna dubblar Wilson när hon gör sin favoritmove och spinner till vänster, får hon det svårt.

Seattles spel är ren propaganda för dambasket när den är som bäst, med ett rörligt och lagorienterat spel med stor variation. Poängen kommer från alla händer, på alla tänkbara sätt. Det är faktiskt rent magiskt vilken lagkemi som finns i Seattle och hur man får alla kuggarna att fästa i varandra och agera synkroniserat. Den som satt samman det laget kan nog koka soppa på en spik.

De stora stjärnorna i Seattle är Breanna Stewart, Jewell Loyd och den evigt unga Sue Bird, men laget vore inte vad det är utan motorn Alysha Clark och för den delen Natasha Howard, som inte ens är 190 men som bär insiderollen i laget med framgång. In från bänken kommer centern Mercedes Russel, guarden och veteranen Epiphanny Prince och den unga bakplansspelaren Jordin Canada. Det är den rotation på åtta som Seattle går på i finalen, efter att Sami Whitcomb lämnat laget och bubblan för att åka hem till Australien för att ett barn skall födas.

SBL Herr drämmer till med 1595 för att få tillgång till säsongens webbsändningar, vilket är lika övermaga som de 139 kronor i månaden som begärs för matcherna i SBL Dam. Det är märkligt att man praktiserar en sådan prisstrategi och dessutom en säsong då SvT kommer att sända minst 50 matcher som vi redan betalat för via skattsedeln.

Det mest angelägna för de båda svenska ligorna måste rimligen vara att få sin produkt spridd i större folklager. Därför känns inte affärsmodellen, med en hög prisbild, som den rätta åtgärden. Logiken borde vara tvärtom, att göra produkten så billig som möjligt för att allt fler med lätthet skall kunna unna sig att köpa den.

Jag är ingen expert på marknadsföring, men har varit med tillräckligt länge i näringslivet för att veta en smula om olika affärsmodeller. Att lyxprodukter som Rolex, Rolls Royce med flera kan tillåta sig en hutlös prisbild är en sak. Faktum är att den typen av företag måste hålla en hög prisnivå för att upprätthålla sin image och sin position på marknaden.

Det finns dock inte utrymme för alla företag att agera på det sättet. En modell som länge varit framgångsrik är att istället sälja kärnprodukten billigt, så billigt det bara går, för att attrahera stora mängder konsumenter till sin marknadsplats. När det lyckas och man har alla kunderna s a s ”i sitt grepp”, så uppstår oanade möjligheter. Med massor av konsumenter på sin marknadsplats blir man t e x attraktiv för annonsering och reklamköpare, eller kan sälja tilläggstjänster som kompenserar för den billiga kärntjänsten. Det är så företag som Ryanair byggt sin framgång. Ett annat exempel är olika typer av bloggar. Båda släpper för småpengar, eller inga pengar alls, in folk på sin marknadsplats och gör sedan stora affärer därför att volymerna blir stora.

Enligt min ringa åsikt är den svenska basketen i ett skede då man behöver samla så många konsumenter av ligaprodukten som möjligt på sin marknadsplats. Fler behöver ta del av den och bli intresserade. Det gör man inte genom att skapa en prisbild med hög svansföring, för produkten är ingen lyxvara, utan genom att göra produkten tillgänglig för så många som möjligt, till ett så billigt pris som möjligt.