Olika regler för olika lag?
11 juni, 2020
Efter några veckor, som av allt att döma varit en kamp mot coronaviruset, är det dags att författa några rader igen. Vi skall uppehålla oss kring det senaste beslutet som har kommit från förbundet och dess Tävlingsutskott gällande spelet i ligorna kommande säsong.
Det har varit en annorlunda och speciell vår på många sätt. En intressant sak är att precis allt i Tävlingsbestämmelserna har varit öppet, d v s för att säkerställa att nästa säsong i ligorna kan genomföras med alla osäkerheter som finns, så har man varit beredd att ändra på vad som helst i Tävlingsbestämmelserna för att underlätta för klubbarna rent ekonomiskt. Från förbundet har t o m signalen till ligaföreningarna och klubbarna varit ”prata ihop er och kom med förslag på ändringar ni vill ha till stånd, så skall vi genomföra dem”.
Och de beskedet har de verkligen tagit ad notam. I det senaste beslutet från förbundet och Tävlingsutskottet har man t e x tillmötesgått klubbarnas önskemål att inget lag skall riskera nedflyttning efter nästa säsong. Istället kan det bli så att båda ligorna utökas med upp till två lag.
Om man tror att det skall leda till att lagen blir mer försiktiga med att t e x engagera utländska spelare för att hålla ned kostnaderna, så tar man nog miste. Jag tror att lagen kommer att rusta sig till tänderna, precis som vanligt. Alla vill vinna, och som vanligt tror alla att de kan ta hem alltihop.
Redan när herrligan ”stängdes” för många år sedan, hade man samma förhoppning. I själva verket var det en av de viktigaste bevekelsegrunderna för att man skulle stänga ligan. Om ingen riskerade att åka ur så skulle man ju kunna satsa på ett utvecklingsfokus med svenskt spelarmaterial. Men den förhoppningen grusades som vi vet å det grövsta. T o m ligans ”slagpåsar” skaffade sig så många importer som man hade råd med, ofta t o m fler.
Tävlingsbestämmelserna är ett viktigt dokument, som reglerar allt runtomkring själva spelet. Det senare bestäms ju av FIBA.s officiella spelregler. Det behöver knappast sägas att Tävlingsbestämmelserna är absolut centrala för tävlingsspelets bedrivande. Det borde vara ett dokument som är sammanhållet, inte ett lapptäcke, och som är bindande för alla intressenter. Tävlingsbestämmelserna får inte vara något man leker med, något som man hanterar och tänjer på efter behag.
Ändå ser vi det hända hela tiden, även under icke corona tider. Vi har ju t e x sett att klubbar som brutit mot Tävlingsbestämmelserna undantas från den bestraffning som är angiven i bestämmelserna.
Att man i dessa kristider tar grepp för göra olika undantag från Tävlingsbestämmelserna framstår för de flesta som begripligt, men det är ändå riskfyllt. Ju mer undantag och ändringar man gör, desto mer urvattnat blir dokumentet. Och till slut riskerar varenda skrivning i Tävlingsbestämmelserna att bli mer eller mindre dispositiv. Ingen kan till slut svara på varför vissa bestämmelser går att ändra på efter behag och andra inte.
Det intressantaste i onsdagens beslut från förbundet var att ”…SBBF inte kommer att tillämpa regeln om minst 50% hemmafostrade spelare om ett lag åker med endast 8 spelare till bortamatch.” Sedan tidigare har ju förbundet beslutat att bortalag får åka till match med åtta spelare, vilket gäller i båda ligorna. Men vilka konsekvenser får beslutet om antalet ”hemmafostrade” kommande säsong?
I SBL Herr torde det inte betyda något, eftersom det fortsatt gäller att lagen får ställa upp med maximalt fyra utländska spelare. Men för SBL Dam blir det annorlunda. Damligan har ju nästa säsong kvar regeln om att minst 50% av spelarna som kommer till match skall vara hemmafostrade, vilket ger möjlighet att spela med upp till sex utländska spelare.
När klubbarna och damligaföreningen nyligen hade ett möte där den här saken diskuterades, förutsatte flera klubbar att 50%-regeln skulle gälla för bortalaget när de åker till match med åtta spelare. Det är ju precis så det står i dagens Tävlingsbestämmelser: ”Vid åtta (8) spelare eller färre skall fyra (4) vara hemmafostrade.”
Det togs dock inte emot positivt från alla håll. A3 och ytterligare någon förening var t e x motståndare till att 50%-regeln skulle gälla när man kom till bortamatch med åtta spelare. Och på onsdagen fick vi alltså veta att förbundet beslutat sätta regeln ur spel i dessa situationer.
Och frågan blir förstås hur beslutet skall tolkas. Får vi den märkliga konsekvensen att bortalaget kan komma till match med hur många utländska spelare de vill? Och vad gäller för hemmalaget? Skall det hålla sig till 50%-regeln? Det skulle inte bara vara märkligt om det blev så. Det skulle vara fullständigt absurt om det ena laget omfattas av vissa bestämmelser och det andra laget av helt andra. Kan det verkligen vara möjligt?
Och vad är det som gäller om bortalaget kommer till matchen med nio spelare? Gäller då 50%-regeln?
Invändningen blir förstås att ”den situationen kommer aldrig att inträffa” och ”ingen kommer i rådande situation att kunna hålla sig med 5-6 importer”. Om den aldrig kommer att inträffa så är det befogat att fråga sig varför man över huvud taget tar ett sådant beslut. Och vad antalet importer gäller så skall man heller inte vara för säker. Man får rekrytera nya spelare ända fram till 28 februari nästa år. Det är ett perfekt tillfälle att damma på med ett antal utländska spelare dagarna innan transferfönstret stänger, om man nu skulle vilja det. Och då har man en fin uppsida när man åker till bortamatcherna.
Förmodligen är merparten av klubbarna inte så utstuderade, men oavsett vilket, så är det helt uppåt väggarna om det skulle var så att man tänjer på Tävlingsbestämmelserna till den milda grad att de två lagen som skall spela mot varandra omfattas av olika representationsregler.
Jag har sökt Olle Lundén, som är tävlingsansvarig på SBBF, men inte lyckats nå honom. Tids nog måste det ändå komma ett svar på hur beslutet skall tolkas.
// Tapio Joulamo
Synpunkter och åsikter som förs fram i den här krönikan är helt och hållet skribentens egna och skall alltså inte uppfattas som officiella ställningstaganden från Wetterbygden Basketballs sida.