Det svenska basketsamfundet håller andan och väntar andäktigt på att ett par klubbar skall bestämma sig för om det skall bli någon säsong, 2020-21, i SBL Herr. Anledningen till att det ryktas om den saken är att den kommande säsongen kan komma att spelas utan publik. De intäkter klubbar som några klubbar skulle gå miste om vid sina hemmaarrangemang, och att man har stora utgifter vid bortamatcherna, skulle bli en för stor belastning ekonomiskt.

Men kan det verkligen vara så, som det påstås, att någon enstaka klubb har ett så stort inflytande att den/de t o m kan avgöra om en säsong helt skall ställas in? Det är fler än en som hävdar det. Och onekligen är det så att ligaföreningarna, i synnerhet den på herrsidan, har fått allt mer att säga till om, på bekostnad av SBBF. Den här maktförskjutningen, som tagit fart under senare år, är inte på något sätt en revolution, utan har skett med förbundets goda minne. Det är en tydlig linje som förts under den nuvarande förbundsordförandens regim.

Och det finns inget i sikte den närmaste tiden som pekar på att det skulle bli annorlunda, i synnerhet som det under avsevärd tid kommer att uppstå ett ”maktvakuum” på SBBF. I dagsläget har ju förbundet både en avgående ordförande och generalsekreterare.

När makten hamnar hos ligaklubbarna så blir det förstås så att de ”starkaste”, d v s de bättre klubbarna och de med de största ekonomierna, är de som får och har störst inflytande. Kretsen av de mest inflytelserika beskrevs av en bekant till mig som herrbasketens maktelit, där Luleå, Östersund, Borås och Norrköping, och möjligen också Södertälje ingår, ett maktkluster som kontrollerar ligan och marknaden.

Rätt eller fel, men oavsett hur man beskriver saken, så är det naturligtvis inget märkligt med att vissas ord, i en organisation eller förening, väger tyngre än andras. Problemet är förstås om det gemensamma bästa, och därmed demokratin, sätts ur spel, och just möjligheten har onekligen skapats genom den maktförskjutning som ägt rum. Kritikerna menar att de mest inflytelserika klubbarna bara ser till sina egna intressen och driver utvecklingen i den riktning som de själva gynnas av.

Det finns en inneboende och besvärlig konflikt i det att den svenska idrotten i grund och botten är en demokratisk och medlemsstyrd rörelse, samtidigt som en del av den eftersträvar allt högre kommersialisering. Demokratifrågan har på elitnivå drivits så långt att medlemmarna i en förening alltid måste ha majoritet, vilket innebär att t e x företag eller privatpersoner inte kan ”äga” klubbar eftersom de aldrig kan komma i besittning av mer än 49 % av rösterna. Och mot det kämpar alla som vill ”göra affärer” och driva elitklubbarna som bolag, utan inblandning från en massa gräsrötter.

Att ingående avhandla just den frågan kräver många gånger fler spaltmeter än vad den här krönikan rymmer, men man får konstatera att varken det ena eller andra är rätt eller fel. På många håll är sport ren business och vad gäller den svenska herrbasketen är det utan tvekan så att de mest inflytelserika är de som främst företräder affärsintressena. Och det tycks vara deras agenda som gäller, på gott och ont.

Min personliga åsikt är att den maktförskjutning som skett, från förbundet, till ligaföreningarna, inte är bra, av den enkla anledningen att ligorna definitivt inte är en angelägenhet enbart för de inblandade föreningarna. Den svenska basketen har inte den volym och är inte i den fas i utvecklingen som rättfärdigar ett rent affärsmässigt drivande. Kanske når vi dit en dag, men den är fortfarande långt borta.

Ligorna är de högsta och de viktigaste serierna i landet, och är av största betydelse för hela den svenska basketen och dess utveckling. Konfliktsituationer, för det uppstår alltid sådana, måste därför lösas på ett sätt som främst gynnar helheten och som inom ramen för det tar så stor hänsyn som möjligt till särintressena.

För att återgå till den ursprungliga frågan: kan det verkligen bli så att säsongen i SBL Herr riskerar att ställas in helt om det skulle gå så illa att hela eller delar av säsongen måste spelas utan publik? Enligt uppgifter jag fått, låt oss kalla dem starka rykten, tycks det finnas en reell risk att det inträffar, om nuvarande restriktioner på folkhälsoområdet kvarstår. Uppgifterna gör gällande att några av de ”tyngsta” klubbarna i herrligan överväger saken.

En företrädare för en av klubbarna ifråga skall t o m ha sagt: ”Det lutar åt att det inte blir något spel nästa säsong”.  Och med tanke på den stiltje som råder på rekryteringsfronten i klubbarna, särskilt på importfronten, så kan man dra slutsatsen att funderingarna går åt det hållet. Bara totalt fyra utländska spelare sägs till dags dato vara kontrakterade av klubbarna i SBL Herr, när vi snart går in i augusti. Den stiltjen beror inte enbart på osäkerhet om hur sponsorerna ställer sig inför hösten.

Det bästa vore naturligtvis om rekommendationerna från FHM ändras till hösten och att vi slipper de här funderingarna helt och hållet, för en säsong utan något spel i SBL Herr skulle inte vara annat än en katastrof. Det vore ett steg tillbaka och en intressedödare för en sport som behöver all uppmärksamhet den kan få.

Alla ligor, i alla sporter, i hela världen, gör sitt yttersta för att komma igång, vare sig med, eller utan publik. Och det är sannerligen det minsta man kan kräva även av den svenska basketen. Det vore närmast bisarrt om just den svenska ligan skulle ställa in säsongen. SBBF och ligaföreningarna är helt enkelt skyldiga att göra allt som står i deras makt för att det skall bli spel.

Och många saker kan ju den svenska basketen göra för att mota olle i grind, om man verkligen vill. Förkorta grundserien är en sådan sak, t e x att mötas två gånger istället för fyra, eller varför inte minska antalet importer för att spara slantar. Och några till: storsatsa på att sälja webbabonnemang, gå ned på två domare, spela två bortamatcher samma helg, etc.

Om inget annat hjälper får man hoppas att majoriteten av klubbarna i herrarnas liga visar lite civilkurage och röster ned de som vill eventuellt ställa in. Om det nu är ligan själv som skall avgöra frågan. Det borde det inte vara, med hänsyn till vad som är det gemensamma bästa. Ingen klubb kan dock tvingas att spela, även om beslutet skulle bli att säsongen ändå genomförs. Och de som inte vill välkomnas givetvis till spel i BEH nästföljande säsong.