”Sport & Affärer” har gjort sin årliga undersökning av de svenska idrottsklubbarnas finanser kallad ”SM i klubbekonomi”. Sammanställningen avser 2019/20, där det redovisas vilka klubbar som hade störst omsättning och vilka som hade mest sponsorintäkter. I båda kategorierna listas de 15 främsta herrklubbarna och topp 5 på damsidan.

Fotboll och ishockey dominerar förstås totalt. Och mer än så. Ingen klubb från någon annan idrott får plats på någon av listorna, utom i ett fall. Det är Luleå Basket, som tränger sig in på tredje plats i damkategorin ”SM i sponsring”. Mest sponsorintäkter på damsidan hade Rosengård, med 17,5 miljoner. Tvåa kom Göteborg, även det fotboll, på 9,3. Siffran som redovisas för Luleå är 8,3 miljoner, med Rikshem som den största enskilda sponsorn.

Noterbart är att Luleå inte når upp till topp 5 på damsidan vad gäller totala intäkter. Det fattades 4,9 miljoner dit, för Piteå (fotboll) tog femteplatsen med 13,2 miljoner i total omsättning. Vi vet alltså inte vilka totala intäkter Luleå hade. Med andra intäkter, främst publika, kan man anta att klubben nådde runt 10 miljoner, även om jämförelsen med fotbollsklubbarna haltar en del. Fotbollen hann ju spela hela sin säsong 2019, medan Luleå tappade intäkter eftersom säsongen i våras avbröts innan det inkomstbringande slutspelet hann genomföras.

Luleås 8,3 miljoner i sponsorintäkter förra säsongen, många gånger mer än vad majoriteten av damligans klubbar omsätter, är hur som helst intressant och ett bra märke för övriga klubbar. Det är upp på den nivån man måste komma för att kunna unna sig något som motsvarar det man kan i Luleå.

Diskussionen om hur idrottsklubbarna använder pengarna som man fick i statsstöd, fortsätter. Från regeringshåll säger man att stödet är till för att hjälpa föreningarna att överleva, inte en bonus för att värva dyra spelare. RF vidhåller naturligtvis samma uppfattning. Ordföranden, Björn Ericsson, har sagt ”det är en myt att tro att man kan nonchalera att man skall hålla i pengarna och inte göra några dyra spelaraffärer”. Han noterar också att klubbarna har hanterat saken på olika sätt.

Man måste hålla med om att statsmakten och RF begär rimliga saker av idrottsklubbarna. Idrotten har det besvärligt, och det är svårt att förstå begränsningen på 50 åskådare, vilket även gäller kultursektorn. Men det minsta man kan begära är att klubbarna håller i sina utgifter i dessa svåra tider. Det är inte rimligt att vi skattebetalare skall stå för klubbarnas nota när de t e x tar in importer för att förstärka lagen.

Även inom basketen ser vi att klubbarna hanterar frågan om spelarvärvningar olika. Några har anpassat utgifterna efter tillgångarna och har färre importer än förra säsongen. De allra flesta har dock lika många som förra spelåret, trots att intäktssidan har minskat. Man kan undra vad det beror på.  Antingen har man det inte så illa ställt som man högljutt väsnas om, eller fått ökade sponsorintäkter som möjliggjort värvningarna. Eller också har  man använt statsstödet ”som en bonus för att värva dyra spelare”.

I och med att ligan den här veckan går in i fjärde omgången börjar både spelschemat och tabellen att halta. Lite haltar dock tabellen redan eftersom Högsbo-A3 inte kunde spelas i helgen p g a misstänkt covidsmitta. Någon ny dag för den matchen har ännu inte meddelats.

Helsingborg och Luleå spelar inte i helgen. Nykomlingen HBBK har för övrigt inte någon match förrän 3 november. Bland matcherna som enligt spelschemat skall genomföras den här veckan hittar vi en riktig smällkaramell på lördag, då Högsbo tar emot Alvik i en tidig seriefinal. Och så hoppas man att Visby-A3 skall kunna spelas efter Umeålagets uppehåll. Den matchen är framflyttad till måndag. De här matcherna spelas i helgen:

Lördag: Högsbo-Alvik, Uppsala-Eos, Norrköping-Wetterbygden
Söndag: Mark-Södertälje
Måndag: Visby-A3

Matcherna Högsbo-Alvik och Uppsala-Eos ser på förhand ovissa ut och väldigt svåra att tippa. Alvik vann visserligen komfortabelt mot Visby, men inte med så stora siffror som vi trodde på förhand. Det var en ganska tempofattig tillställning, där Alvik inte på något sätt gick för fullt. Bara fem spelare i Alvik mäktade med att göra poäng. Stern blev t e x nollad trots att hon var inne under 30 minuter, och det var tydligt att James var långt ifrån fulltränad. Matchen mot Alvik blir Högsbos första på två veckor och man vet inte riktigt var man har laget, annat än att det har tränat på sedan senast och är utvilat. Med en fint genomförd match rent taktiskt har nog Högsbo chansen att sno vinsten. Det blir hur som helst en bra test för båda lagen.

Både Uppsala och Eos lär hamna i häraden 5-9 i grundserien, så det kan bli en viktig match dem emellan när vi summerar tabellen framåt våren. Uppsala blev helt bortkollrat av Norrköping och kan nog få svårt mot Eos och deras snabba spel. Det är en 50/50 match som kan bli spännande.

Hemmaseger blir däremot tipset i Norrköping-Wetterbygden. Norrköping visar gång på gång att de kan hantera alla typer av motståndare och lär kunna göra så även mot Wetterbygden. Specialister som de är på att ta bort motståndarnas hot, så lär inte Maura Fitzpatrick, som har den bästa trepoängsprocenten i ligan, imponerande 68, nog inte få så många tillfällen att sätta ohotade treor i Norrköping.

Mark, som än så länge är utan seger, tvingade Eos till förlängning på bortaplan. Det blev till slut 86-80 till Eos, men sammantaget var det ändå ett steg framåt för Mark. Deras chanser på söndag hänger väldigt mycket på vilket lag Södertälje kommer med. Senast, mot Luleå borta, kom SBBK till spel med endast åtta. Om det blir samma uppställning mot Mark får hemmalaget anses ha chanser att ta sin första vinst. Förutom långtidsskadade Kantzy saknade Södertälje även amerikanskan Goff, som var sjuk. Södertälje har sannerligen inget djup, men om Goff är tillbaka och lagets förstafemma tillåts spela sitt eget spel, så kan det mycket väl bli en bortavinst.

För Visby blev förra helgen också ett fall framåt, trots klar förlust mot Alvik. Visby lyckades t o m vinna en period och visade stundtals sitt bästa spel för säsongen. Kelliher fortsätter att göra nytta för Visby, satte 34 poäng och ligger nu trea i skytteligan. Även guarden Christopher gjorde en vass match med hela 13 assister, även om on slutade matchen med bara nio poäng. Christopher är onekligen en bra passare med fin blick för spelet. Det är tydligen hon och Kelliher som skall göra det för Visby, vilket dock inte räcker mot A3, i alla fall inte under normala omständigheter. Situationen är dock onormal. A3 har precis börjat med träningarna efter sitt coviduppehåll och blir det match på måndag så kanske Visby har chansen. Kunde A3 förlora mot Östersund när laget var otränat så kan det hända mot Visby också.

Alla de främsta svenska spelarna har nu klubbar att spela i, utom Farhiya Abdi. Som vanligt är hon sent ute. I landslagets bruttotrupp, där av någon anledning både Ellen Nyström och Danielle Hamilton Carter saknas, är Abdi i alla fall med. Möjligen kommer hon med i det slutliga laget, som skall gå in i bubblan i Heraklion, Grekland, 8 november. Men Abdi har inte spelat en enda tävlingsmatch på nästan ett år, och har inte direkt rosat marknaden på senare tid i landslaget. Och konkurrensen har som bekant hårdnat ordentligt på senare tid.

Det blir för övrigt inget läger på hemmaplan för landslaget innan EM-kvalmatchen. Alla lag skall in i bubblan på fönstrets första dag, 8/11. De första matcherna spelas 12/11. Sverige har som bekant bara en match under detta fönster, den 14/11, mot Israel.

Om vi fortsätter med övriga utlandssvenskor så blev det så att Veronika Mirkovic förlängde med sin belgiska klubb, VOO Verviers Pepinster. Där spelade förra säsongen även Crystel Bittar, som nu finns i Uppsala. Mirkovic har däremot i år sällskap av den finska landslagsspelaren Anissa Pounds i Pepinster. Två omgångar har spelats i Belgien och liksom förra säsongen har Pepinster det svårt och har förlorat båda.

En intressant sak är att lillasyster Gültekin, Rauschan, verkar ha fått ett lyft. Efter collegeåren i San Fransisco har Rauschan tillbringat flera säsonger i den turkiska andraligan, TKBL. I år har hon värvats till Adana i den högsta ligan, KBSL, där hon är lagkamrat med landslagsspelaren Nathalie Fontaine.

Och Gültekin tycks gå från klarhet till klarhet. I säsongens första match fick hon spela bara tre minuter, i de följande två 15, och senast, när Adana i helgen knep sin första vinst för säsongen, mot Kayseri med 83-70, blev det 31 minuter. Hon kom av matchen med tolv poäng, hade fem steals och sju assister. En riktigt bra insats alltså.

Att den 26-åriga Rauschan Gültekin slagit sig in i förstafemman i ett lag i den starka turkiska ligan är goda nyheter. Kanske är hon på väg mot sitt stora genombrott. Hennes storasyster, Maria, som förra säsongen spelade i Kayseri, är klar för Antalya 07 i TKBL, där man ännu inte startat seriespelet.

Angående Fontaine, har hon från början haft en viktig roll i Adana. Hon snittar 13 poäng och åtta returer, och har spelat i snitt 35 minuter. Det är kul att Fontaine är på väg mot gammal god form, vilket bådar gott inför EM-kvalmatchen mot Israel.

Att Fontaine kommer med i EM-kvallaget är nog ingen kvalificerad gissning. I förstafemman lär hon dock inte få plats. Förbundskaptenen kommer nog att spela tvillingarna Eldebrink, Kalis Loyd, Regan Magarity och Amanda Zahui. Möjligen tar Crespi med sig fler än tolv till kvalfönstret, men blir det tolv så antar jag att förstafemman kommer att kompletteras med Fontaine, Binta Drammeh, Louice Halvarsson, Paulina Hersler och Klara Lundquist. Sen är frågan om Abdi får den elfte eller tolfte platsen, men det är flera om det. Elin Gustavsson och Josefine Vesterberg är nog också kandidater, eller möjligen är det läge att släppa fram någon av de yngre; Matilda Ekh, Fanny Wadling eller Stephanie Visscher.