Fem ligamatcher spelas nu i veckan, de sista innan landslagsuppehållet. Alla lag utom Visby är i elden. Faktum är Gotlandslaget får nästan en månad spelledigt, från 26/10 till 23/11. Kanske kommer det väl till pass för Visby, som behöver slicka såren efter en bedrövlig start på säsongen och för att reparera lite skador i sin trupp. Matcherna i veckan är de här:

4/11 A3-Telge
Mästarlagets inledning av säsongen har inte varit direkt lysande. Coach Enjebos största problem är helt klart det offensiva spelet. I ligan har A3 t ex snittat under 70 poäng, vilket är anmärkningsvärt lågt. Det förvånar inte att man i Umeå är inne på att komplettera laget med en bra scorer. Om laget inte tar sig samman mot Telge kan det bli en upprepning av Norrköpingsmatchen.

Telge har en bra formkurva, med fyra raka vinster, och får förhoppningsvis Mingo spelklar till den här matchen. Det försämrar ju inte direkt laget och chanserna mot A3. Jag tror på en riktigt tuff och jämn tillställning som förhoppningsvis blir kul att se. Och se den kan ju vi alla eftersom SVT sänder.

6/11 Alvik-Norrköping
Det här är det första av två möten de här lagen emellan inom tre dagar, för på lördag är det dags igen, då i Norrköping i cupen. Men nu har Alvik hemmaplan och frågan är om McCarville och Ljunggren har blivit av med sin jetlag efter Kinaresan. Om inte, så har Norrköping en rejäl chans att åka hem med båda poängen, för även Norrköping slipper möta Shanity James. Hennes comeback i ligan dröjer och ingen i klubben tycks vilja lämna besked om varför.

Norrköping imponerade i vinsten mot A3 och visade att man hör hemma i toppen av ligan. Men man får inte lura sig av Alviks tabellposition där de ligger sjua med 2-2 i matcher. Båda förlusterna var med två poäng, mot A3 respektive Luleå. Med alla spelare kuranta är Alvik riktigt starkt och har en storlek, position för position, som är ett oöverstigligt hinder för de flesta lagen.

6/11 Uppsala-Wetterbygden
För varje förlust kommer en vinst närmare för Uppsala. Räknar man in avslutningen av den förra säsongen så har Uppsala nu tio raka förluster. Det börjar alltså bli dags, men om det inträffar mot Wetterbygden återstår att se. Nu när de har fått Weatherspoon och Monk i spel, återstår bara säsongsdebuten för Agnes Nordström. Den lär dock inte komma den här gången heller.

Wetterbygden har varit rejält upp och ned i sina prestationer, men visade fina takter mot Visby senast. Att hemskickade amerikanskan Ekhelar saknades, led laget inte av, snarare tvärtom. Om Samantha Cooper får det understöd av de andra som i den senaste matchen, så får gästerna bära favoritskapet.

6/11 Mark-Högsbo
Det börjar bli segerdags även för Mark, som har alla sina tre importer igång, nu när Burnett också är med. Men det har även Högsbo, där Huland El i sin debut svarade för 22 poäng. Högsbo har chansen att ta sin femte raka och vara enda obesegrade laget när vi går in i landslagsuppehållet.

Och vinner, det räknar vi med att Högsbo gör i det här västderbyt. Spelet har långa stunder hållit sig på en riktigt bra nivå. Det är svårt att se hur Mark skall kunna störa Högsbomaskineriet. Burnett kommer visserligen att ge sitt lag en enorm hjälp den här kvällen och resten av säsongen, men det kommer viktigare matcher än den här för Kinnalaget.

8/11 Luleå-Eos
Eos uppgift i omgångens sista match, på fredag, är förstås inte avundsvärd, men att spela i LEA är ändå något som de flesta ser fram emot. Basketspelare vill ha publik och ingenstans får man spela för så många som i Luleå. Faktum är att Luleås publiksnitt, hittills i år på strax under 1400, för övrigt klart lägre än under ett normalår, står sig riktigt bra i jämförelse med andra europeiska ligor.

Luleå, som spelat flera nyttiga Eurocupmatcher i höst, har nu fått igång Hiedeman och verkar börja hitta formerna för sitt spel. Flera av spelarna tycks ha stigande form och skall naturligtvis klara av Eos på hemmaplan. Eos kommer att streta emot så mycket och länge som möjligt, men kommer att åka hem och ha 3-3 i matcher, Och det är ju inte fy skam.

När de här fem matcherna är avklarade kommer en ny formranking. Istället skall vi idag summera de svenska insatserna så här långt. På det hela taget får vi säga att hösten varit en hyfsad ”svenskperiod” i ligan, inte bara för att flera nykomlingar verkligen har fått chansen och tagit tillvara på den på ett bra sätt. På listan över de 25 som spelat mest är hela tolv svenskor. Däremot dominerar importerna i skytteligan, med 18 bland topp 25.

De siffrorna berättar för oss att importerna tar avsevärt fler skott och gör mer poäng per individ än de svenska spelarna. Och förväntningarna är väl också att spelare man betalar för, skall göra det.

Men de inhemska spelarnas insatser är ändå ytterst viktiga. Nu när i stort sett alla lag har tre amerikanska spelare, som i princip tar ut varandra, så är ju det som man får ut av den svenska kadern i många fall avgörande.

Så vilka svenska spelare har varit bäst den här hösten? Jag skulle säga att det handlar om en trio: Elin Ljunggren och Paula Juhlin i Alvik, samt Högsbos Ida Fredrikson. Alla tre är ytterst viktiga för sina lag. Medan Ljunggren och Juhlin producerar massor av poäng och returer, så har Fredrikson bidragit till Högsbos framgångar med smart och balanserat spel på bakplanen.

Men det finns fler. Vad vore t ex Telge utan Ellen Åström, Eos utan Louise Noaksson, Wetterbygden utan Lovisa Hjern eller Luleå utan Allis Nyström? Andra med nyckelroller är bland annat de här tre, som i mitt tycke är de som förbättrat sig mest jämfört med förra säsongen: Felicia Ponturo (Luleå), Mikaela Gustavsson (Telge) och så förstås Tova Sabel (Alvik). Den som överraskat mest tycker jag är Elin Johansson i Högsbo, som var ett oskrivet kort efter sin collegeperiod och efter att ha tvingats avstå hela den förra säsongen p g a en knäskada. Icke desto mindre har hon presterat som en ligaveteran den här hösten.