Det har varit klart en tid, men nu har den franska ligaklubben Tarbes officiellt meddelat att Francisco Pinto från hösten tar över rollen som head coach. Han blir inte den förste svensken att coacha utomlands, men det här är ändå en mycket speciell och unik händelse. Ingen svensk damlagscoach har tidigare haft uppdraget i en så stark liga som den franska, en av de främsta i Europa.
Francisco Pinto efterträder Francois Gomez, som var i Tarbes första gången 2008-10 och nu haft jobbet sedan 2015. Som bekant var Gomez förbundskapten för Sverige 2017-19, med Pinto som assisterande. Sedan de började jobba tillsammans har de haft tät kontakt och att Pinto nu tar över i Tarbes är det naturliga resultatet av en process, där Gomez haft det tydliga syftet att engagera svensken i klubben. Redan förra året, då Pinto lämnade sitt uppdrag i Wetterbygden, var det tänkt att han skulle ta steget in i Tarbes organisation, men den gången satte pandemiproblemen stopp för det.
”Francois har verkligen varit hjälpsam i allt som gjort flytten för mig möjlig. Alla praktiska frågor, från försäkringar till boende, har ordnats utan problem. Och det är verkligen stort och ödmjukt av honom att låta mig få sista ordet när det gäller viktiga beslut inför den kommande säsongen, som t e x val av spelare. Det är ditt lag nu, säger han till mig”.
Gomez kommer att finnas kvar i Tarbes Gespe Bigorre, som är klubbens fullständiga namn. Det och klubbens helprofessionella organisation blir förstås blir en trygghet för Pinto, som nu tar steget ut på okänd mark:
”Jag har följt den franska ligan under några år och känner mig trygg med det jag kan om de andra lagen och spelarna i ligan, men det är naturligtvis kittlande att utsätta mig för en situation jag aldrig varit i tidigare. Den franska ligan är bland de allra bästa i Europa och innehåller många världsspelare.”
Den franska ligan, LFB, har tolv lag, av vilka tre den gångna säsongen spelat i Euroleague och ytterligare fem i Eurocup. Och i den senare turneringen har Tarbes den tydliga målsättningen att delta säsongen 2021-22. Men det kommer att krävas ett kvalspel för att få en plats.
Flera svenska spelare har och/eller kommer att ha sin hemvist i den franska ligan. Elin Eldebrink spelar i Bourges, Elin Gustavsson i Hainaut och båda har förlängt med sina klubbar över 2021/22. Kalis Loyd stannar också, i Toulouse i andraligan, och såväl Louice Halvarsson som Regan Magarity har tillhört just Tarbes. Inför nästa säsong är det klart att Halvarsson stannar kvar, medan Magarity flyttar till ligakonkurrenten Landes.
Även kanadensiskan Samantha Cooper, Pintos förra adept i Wetterbygden, var den senaste säsongen i Tarbes. Hon värvades under spelåret när Halvarsson fick sjukdomsproblem, men inte heller Cooper blir kvar 2021/22. Det som så här långt är känt om Tarbes spelartrupp inför hösten är det här:
Kvar i laget blir, förutom Louice Halvarsson, de två viktigaste franska spelarna, båda starters, point guarden Marie Pardon och centern Ana Tadic. Stannar gör även shooting guarden och U 19-landslagsspelaren Serena Kessler, som fick en korsbandsskada förra hösten, men nu skall vara kurant. Ny i laget den 32-åriga amerikanskan Julie Wojta, som två år spelat i WNBA och gjort flera säsonger i europeiska klubbar, samt en point guard från det nordmakedonska mästarlaget Basket KAM och tillika landslagsspelare, Andzelika Mitrasinovic.
Och så fortsätter Tarbes med sin tradition av att ta in unga franska talanger för att ge dem möjlighet att spela professionellt och utvecklas på nästa nivå. De mest kända som tagit sina första steg i klubben är Celine Dumerc och Isabelle Yacoubou. Till kommande säsong har Tarbes värvat den unga talangen, 17-åringen Oumou Diarissos, 189, som även hon ingår i U 19-landslaget, samt U20-landslagsspelaren Yohana Ewodo, som kommer från Chartres i LF 2 och Clémentine Samson, också hon från en LF 2-klubb, Perpignan. Klart är också att Lionel Oustry fortsätter som assisterande coach.
Förlorade för laget, förutom Magarity och Cooper, är den erfarna forwarden och lagkaptenen Margaux Galliou-Loko, samt ytterligare en guard, 20-åriga Rachel Clet.
Klubben har ännu inte gått ut med fler namn, men Pinto säger om sitt lagbygge:
”Jag har hela spelartruppen klar, förutom en plats. Det skall rekryteras en andra amerikanska. I Frankrike får man ha två europeiska och två ickeeuropeiska spelare, och det är precis vad vi kommer att ha. Jag räknar med att vi därmed kommer att ha ett lag som på allvar kan vara med och tävla i LFB.”
I början av augusti går flyttlasset från Huskvarna till Tarbes, en stad med strax under 50 000 invånare. Den ligger i södra Frankrike, nära gränsen till Spanien, vid foten av Pyreneerna.
Lägenheten vid Vätterns strand är uthyrd, i första hand på ett år, eftersom Pintos avtal är skrivet på 1+2 år. Klubben ville egentligen teckna ett avsevärt längre kontrakt, men Frasse och sambon Ida ville ha ett prövoår, med hänsyn taget till allt som förändringen medför, och sedan, efter det första året, ta ställning till en förlängning.
Frasse kommer att vara tjänstledig ett år från tjänsten som instruktör på Sanda, medan Ida, som har ett jobb i Nässjö kommun, tar ut föräldraledighet. Familjeskaran har nämligen utvidgats alldeles nyligen. Paret fick ju en son för två år sedan och nu finns dessutom ett nyfött tvillingpar, båda pojkar! Alla fem skall nu alltså pröva på ett nytt liv i ett nytt land och ett nytt språk. Frasse har börjat plugga franska i en app och säger i fast förvissning:
”Ge mig ett halvår så kommer franskan att sitta där”.
Det är en meriterad coach som lämnar Sverige för att pröva lyckan utomlands. Han har varit assisterande coach i det svenska landslaget och en period även vikarierat som förbundskapten. Frasse har varit head coach i tre olika ligalag, och tillhör en exklusiv krets, den som fört upp två olika lag upp till SBL Dam. Frasse gjorde det med Alvik och Wetterbygden, och i modern tid är det förmodligen bara Johanna Ericsson som gjort samma sak, med Kvarnby och Eos.
Francisco Pinto har blivit en stor profil efter allt han gjort i Wetterbygden, på Sanda och för svensk dam- och ligabasket i synnerhet, och blir förstås saknad på det sättet. Men samtidigt är han, och familjen, värda alla gratulationer för att ha fått en så enastående möjlighet. Vi säger förstås ett stort lycka till.
För personlig del kommer jag framför allt att sakna våra gemensamma stunder i kommentatorsbåset under Sparks ligamatcher. Att bolla med honom och få Frasses alla underfundiga, och ofta bestämda, synpunkter på spelet, lagen men också en massa andra saker, har varit oerhört kul och stimulerande. Det är tyvärr slut med det, men i stället har man fått en anledning att följa den franska ligan, och i synnerhet Tarbes, mer noggrant framöver.