På söndag kommer det att vara exakt 235 dagar sedan Wetterbygden Highlanders inledde säsongen 2016-2017 med teambuildingaktiviteter på Rocksjön, Jönköping. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan dess och när det nu är dags att göra bokslut så känns det bra att det sker dels på hemmaplan och dels mot seriesegraren i årets Superettan, AIK Basket.

Detta har, som sig bör och är för alla lag, alla idrotter inkluderade, varit en säsong med djupa dalar och höga berg för Wetterbygden Highlanders. Säsongen inleddes med tre raka segrar i vad som då säkert på många håll uppfattades som ”måstesegrar” i tur och ordning mot Tälje Knights, Huddinge Basket och Lobas Basket. Första riktiga djupdyket kom på bortaplan mot Köping Basket som verkligen såg till att plocka ned laget på planeten Tellus igen.

Efter det väntade dubbla vändor till Skåne där först Helsingborg besegrades i Sundets Pärla, Helsingborg innan det väntades någon form av ”ödeshelg” nere i Lund och Trelleborg. Efter att ha förlorat både mot Eos Basket och Trelleborg Pirates på bortaplan så var det nog inte många som trodde på att laget skulle kunna infria sina högt ställda målsättningar i form av spel i Superettan efter jul – det såg minst sagt mörkt ut och då inte bara pga årstiden.

Efter ett välbehövligt break på ca två veckor (höstlov) så var det den 12 november så dags för Wetterbygden Highlanders att snöra på sig ”49:orna” igen för möte på hemmaplan mot RIG Mark. Dessa ungtuppar såg länge ut som att bli laget som definitivt stoppade alla planer på spel i Superettan men på något sätt (läs matchup-zon) lyckades hemmalaget kravla sig ur det greppet och ta en direkt nödvändig seger.

Höganäs Basket avhandlades tämligen enkelt innan man så var framme vid ”sanningens minut”: dubbla hemmamöten mot två av konkurrenterna om de åtråvärda platserna till Superettan, Högsbo Basket och Eskilstuna Basket. Under två lördagar i rad inne i Idrottshuset, Arenan i Jönköping spelades det upp inget annat än propaganda för idrott i allmänhet och för basket i synnerhet.

Med en osannolik spänning och dramaturgi kombinerat med fantastiska prestationer från alla inblandande parter så fick laget den 10 december kl. 19.37 till slut skrika ut all sin glädje och konstatera att man för första gången i föreningens historia kvalificerat sig för spel i landets näst högsta serie, Superettan. Man gjorde det bland annat genom att göra makalösa 43-28 (!) i sista perioden och ta matchen mot Eskilstuna till förlängning, var det någon som sa ”osannolikt”?!

Efter avancemanget till Superettan, som måste betecknas som säsongens ”högsta berg”, så var det återigen dags för en djup dal och denna gång hade den lite att göra med det rent sportsliga på plan. Det var då Johan Ganstrand meddelade att han kommit in på en utbildning i Växjö och aviserade om att få lämna laget. Sedan tidigare hade man redan tappat Casper Ronqvist till highschool-studier i USA, så en redan tunn trupp blev i och med Johans besked: om möjligt ännu tunnare.

Den första historiska matchen i Superettan för Wetterbygden Highlanders del skedde mot tuffast tänkbara motstånd uppe i Brännkyrkahallen där Djurgården Basket hälsade laget välkommet. Highlanders hängde med hyggligt i poängprotokollet i dryga 15 minuter innan Djurgården Basket gick till jobbet och gjorde processen kort resterande 25 minuter. Efter premiären väntade sedan hemmapremiär i form av LF Future och det vi minns av den matchen var gästernas Erik Edins formidabla skytte, för inte har ni väl glömt hans 9/12 från trepoängslinjen?

AIK Basket på bortaplan innebar den högsta publiksiffran laget spelat inför i år när 647 personer passerade vändkorsen i anrika Solnahallen. Efter en blixtrande start från bortalaget så var det återigen ett för övermäktigt motstånd som stod på andra sidan och lagets tredje förlust i Superettan var därmed ett faktum.

Den 12 februari skulle visa sig bli det historiska datum alla svart-vita hjältar drömt om. Detta var datumet då första historiska segern i Superettan skulle komma och det hela utspelades i Huskvarna Sporthall mot piraterna från Trelleborg. Efter klara 78-63 så spelades det ”YMCA” i katakomberna i Huskvarna Sporthall hela vägen fram till gryningen och laget hade fått välbehövlig luft under vingarna.

Av bara farten sen fick även Alvik Basket bekänna färg när man gästade Idrottshuset, Arenan inne i Jönköping. 77-70 betydde ännu en victoria och lagets andra raka seger var därmed ett faktum. Denna känsla höll i sig ungefär ganska exakt en vecka innan det var dags för Djurgården Basket att komma till Jönköping och, minst sagt, visa vart skåpet skulle stå. Med svansen mellan bena gjorde sig sen laget redo för en tripp till ”bästkusten” för ett möte mot dom som kanske ligger närmst tillhands att kallas för ”antagonist”, Högsbo Basket.

Kanske var det säsongens bästa basket (hittills i alla fall, en match kvarstår ju som bekant) som utspelades på Gothia Arenas stenhårda betonggolv den ljumma marskvällen. Med ett försvarsspel, som vi ärlighetens namn inte vet vart det kom ifrån, i kombination med ett fläckfritt skytte, var så den tredje segern bärgad och laget framstod under denna period som ett av det formstarkaste laget i hela Superettan med sina tre vinster på de fyra senaste spelade matcherna.

Besöket till svensk basket huvudstad, Luleå, är en tripp som säkert många vill glömma. Om insatsen i Göteborg tillhörde något av de starkaste som laget presterat innevarande säsong så var ”insatsen” i Norrbotten kanske raka motsatsen. Alvik Basket på bortaplan helgen efter skulle visa sig bli en jämn historia som inte avgjordes förrän i slutet av matchen, en match som egentligen hade kunnat sluta hursomhelst.

Köping Basket förra helgen var ett kvitto på vad ”hjärta och hårt arbete” kan åstadkomma mot ett på pappret starkare motståndare. Trots avsaknaden av flera viktiga pjäser spelade Wetterbygden Highlanders länge och väl helt jämnt mot ett erkänt skickligt Köping Basket men fick till slut se sig besegrade. Återstår gör nu alltså bara en match innan vi gör bokslut och vem bättre att rådfråga om ”slutbetyget” för innevarande säsong än lagets avgående headcoach, Dennis Aulander:

– Nu återstår ju en match på säsongen men om vi bortser från den så tycker jag att det ändå måste handla om ett ganska högt betyg. Med tanke på att vi tappat spelare längs vägen så tycker jag det var ruskigt starkt av oss att klara av att kvalificera oss för Superettan, en milstolpe för föreningens herrverksamhet. Väl där så är ju tre segrar, kanske fyra beroende på söndagens utfall, nästan mer än vad i alla fall jag hade kunnat drömma om på förhand.

–  Det viktigaste av allt tycker jag dock har varit att vi lyckats sätta Wetterbygden Basketballs herrverksamhet på kartan på allvar. Basketsverige pratar om oss på ett helt annat sätt än när säsongen började och för det kommer vår organisation för alltid vara spelarna i laget evigt tacksamma. Jag är också glad att vi redan nu har en coach klar för nästa års upplaga tillsammans med två kvalitetsspelare som Mathias Liljeqvist och Kemal Omerbasic, ett kvitto på det andas framtidsoptimism. Nu ska vi se till att avsluta detta med flaggan på topp och sända AIK Basket på semester med minnet av en förlust i deras sista match för säsongen, avslutar en glad och förhoppningsfull Dennis Aulander. 

I samband med årets sista match för Wetterbygden Highlanders så vill hela organisationen kring Wetterbygden Basketball bjuda in alla till en riktigt basketfest och därmed passa på och tacka för säsongen som varit. Detta gör man genom att bjuda på FRI ENTRÈ till söndagens match som spelas i Huskvarna Sporthall med start kl. 17.00!

Varmt välkomna och du: se till att ta med en vän!