Helgen innebar två matcher på dryga 48 timmar för Wetterbygden Highlanders, två matcher som i tur och ordning först innebar Brahe Basket i ett hett derby på fredagskvällen för att sen under söndagen återigen agera värd, denna gång mot Trelleborg Pirates. Bägge matcherna slutade med bästa möjliga resultat vilket i sin tur innebär att laget bäddat bra för sig inför återstoden av matcher här under vårens seriespel.

Andra derbyt för säsongen mot Brahe Basket hade lockat drygt 150 åskådare till Idrottshuset under fredagskvällen där publiken fick se våra gäster i Brahe Basket diktera villkoren inledningsvis och också rättmätigt gå till periodvila i ledning, 16-15.

Under andra perioden blir det bättre fart under 47:orna i hemmalaget och allra bäst fart har Albin Häll-Eriksson och kanske var det Albins riktigt, verkliga, stora genombrott vi fick bevittna denna helg eller vad sägs om ett poängsnitt på 31 poäng/match sett över bägge matcherna (36 poängs vs Brahe Basket och 26 poäng vs Trelleborg Pirates) med en hög skottprocent kombinerat med både avslut till korgen och tunga trepoängare? Om inte Basketsverige visste vem Varbergs stolthet var innan denna helg, så vet man det absolut nu och nog borde denna typ av prestation ge eko hela vägen ut till våra bröder på Höglandet?

Andra perioden mot Brahe Basket vinns med hela 32-17 och ”axlar uppe vid öronen på grund av nervositet” kan återigen infinna sig på ordinarie utgångsläge. Om man tittar till förutsättningarna inför helgens bägge matcher så kan vi väl överens om att utgångsläget skiljer sig lite matcherna åt: medan matchen mot Brahe Basket ”bör vinnas” (= allt att förlora för oss) så låg pressen i matchen mot Trelleborg helt och hållet på söndagens gäster (= allt att vinna för oss) och det är väl ingen tvekan om vilken förutsättning som passar vårt (unga och förhållandevis orutinerade) lag bäst…

Segerresultatet mot Brahe Basket skrivs till slut till 88-70, men de siffrorna är en sanning med en viss modifikation, då Brahe Basket i ärlighetens namn bara vara något skott från att komma riktigt nära där i slutet av matchen. Apropå slutet, så är det ändå våra gossar som kan defilera in i mål och bjuda upp till grannlåt i form av både dunka, breakaways och trepoängare – en mycket viktig seger var i hamn, nu återstod bara ytterligare en…

Senast vi spelade mot Trelleborg Pirates var så sent som för två veckor sen och den matchen fanns nog på allas näthinna när vi äntrade Arenans innandömen under söndagen: då var vi bara dryga 90 sekunder borta ifrån att ”stjäla” en match på bortaplan mot seriens kanske starkaste hemmalag, men av olika anledningar så misslyckades vi då med att knyta ihop säcken.

Nu ska vi komma ihåg att Trelleborg Pirates är ett lag på hemmaplan och ett annat lag på bortaplan.

På hemmaplan har man tillgång till seriens kanske bästa spelare i John Fitzgerald och det är naturligtvis tråkigt när man som motståndare inte får chansen att mäta sig med de allra bästa som nu var fallet under söndagen. Nu är ju Trelleborg Pirates så ofantligt mer än John Fitzgerald. Här finns skarpskytten Papy N’diaye, den två meter rutinerade Ben Hamida Änis och den förre detta Malbas-spelaren, Alexander Lundqvist, alla tre fullt kapabla att dra sina svärd och strida för Piraten på sitt bröst.

Mycket riktigt är det också just dessa tre herrar som inledningsvis visar vart skåpet ska stå, 1-10 talar sitt tydliga språk. Highlanders låter oss dock inte stressas utan jobbar oss metodiskt in i matchen igen och när tio minuter är spelade, så är det Highlanders som leder med en poäng, 21-20.

Även andra perioden präglas mer av kamp än nödvändigtvis skönspel.

Abokor Ahmed och Casper Ronqvist bidrar till bra defensiva insatser som i sin tur leder till poäng framåt. Dock är det Trelleborg Pirates som går till halvleksvila med en poängs ledning, 36-35.

Tredje perioden börjar på absolut sämsta tänkbara sätt när Albin Häll-Eriksson inte bara drar på sig sin tredje foul, utan även kort därefter, sin fjärde.

Highlanders tvingas att ställa sig i ett zon-försvar för att på så sätt försöka få tillstånd en förändrad matchbild och få Trelleborg-spelarna ”att tänka basket” istället för att ”lira basket” som de fram tills nu i tredje perioden gjort med den äran. Draget ska visa sig vara hyfsat framgångsrikt och under denna ack så viktiga period av matchen, så lyckas vi hålla jämna steg med Trelleborg inför slutakten, underläge med 48-54.

I slutet av tredje perioden får Simon Granado-Lindqvist en riktigt ful smäll från en Trelleborg-spelare utan någon större reprimand från herrarna i grått. Oavsett vilket så är det en situation, som får hemmalaget att lyckas kräma ur det där allra sista, ungefär som en ”enough is enough-känsla”. Ut för spel i den fjärde perioden kommer ett par uppretade blå björnar, lejon, vildsvin, vargar eller vad tusan nu loggan på våra bröst ska illustrera och som dem spelade!

Under hela säsongen har vi pratat om att våga utföra de ”stora spelen” och vad ska man då säga om Albins trepoängare på slutsekunden av 24-sekundersklockan som innebär ledning med något poäng? Eller Eddies dito anfallet senare? Elelr Abokors försvarsspel (läs; block). ”Stora spel”, sa Bull.

Vi lyckas, dock inte utan ett visst darr på manschetten, till slut ro denna, så hett efterlängtade segern mot Trelleborg, i hamn och jag tror inte någon kan hävda att det var orättvist på något sätt – återigen var Highlanders som bäst när det gällde som allra mest vilket också periodsiffrorna i sista perioden vittnar om (23-12), seger till slut med 71-66.

Att hålla Trelleborg Pirates på 66 poäng får anses vara fullt godkänt, nej, det är förbannat bra och likadant att vinna returtagningen med 46-35, får också anses vara en stor del i anledningen till varför vi fick ytterligare ett rosa protokoll till vår ”The Ultimate Pink Collection – season 2015-2016”.

Nu väntar en period med träning och få matcher. Nästa match spelas även den på hemmaplan den 14/2 när Helsingborg kommer på besök i ytterligare en fantastisk viktig match. Nytt för den matchen är att Highlanders kommer coachas av Gustaf Lindsten som ersätter Dennis Aulander temporärt under den EM-kvalsperiod som kommer här under februari månad.

Gustaf Lindsten är en rutinerad herre med erfarenheter från denna nivå både som spelare och coach, ett utmärkt alternativ för Wetterbygden Highlanders och ett namn som vi hoppas kunna knyta till oss i organisationen på något sett vart det lider.

Innan dess ska vi dock först lägga fötterna högt och njuta av två fantastiska resultat i helgen – well done, boys!