På lördagen kom Wetterbygden Highlanders tredje raka seger när man besegrade Lobas Basket på hemmaplan i Idrottshuset, Arenan med 82-73. Siffrorna kan ju tyckas som ganska betryggande men bakom dem samma ligger en hel del dramatik, bland annat krävdes det fem minuters förlängning för att skilja lagen åt sedan hemmalaget tappat en sjupoängsledning de sista två minuterna av ordinarie tid.

Lobas Basket kom till spel med kniven mot strupen för att kunna hänga på Highlanders och de övriga lagen ovanför det streck som innebär att undvika kvalspel. Som en del av detta gjorde en av seriens skickligaste spelare, Ted Cedermarker, debut på bortaplan för våra gäster denna säsong, ett tydligt budskap från coach Lillieholm om hur pass viktig han tyckte denna match var för sitt lag på förhand.

Med tanke på hur nämnde Ted Cedermarker startade matchen för sitt Lobas Basket, så var det inte svårt att förstå coach Lillieholms beslut att övertala honom att åka de dryga 38 milen till Jönköping denna lördageftermiddag. Med ett prickfritt skytte och mängder av assists, så är han den stor härföraren när hans lag rusar upp i en femtonpoängsledning (!) under första perioden och goda råd skulle omedelbart börja bli ganska dyra för ett hemmalag som inför match hyste goda förhoppningar om att kamma hem sin tredje raka seger och därmed närma sig det det där hett eftertraktade kontraktet som innebär spel i Basketettan även säsongen 2016-2017.

Många coacher har vittnat genom åren om vad man gör/inte gör efter att att ha hamnat i ett så pass stort underläge som nu var fallet för Highlanders. En slutsats måste bli att det är inte v-a-d du gör som spelar någon roll – utan mer det faktum a-t-t du gör något som är av vikt. I Highlanders fall innebar det att man för första gången i höst/vinter provade på ett gammalt hederligt ”box-and-one-försvar”, ett ”trick” som visade sig skulle bli ett lyckokast. Med bara ett par minuter kvar att spela av första halvlek hade man lyckats vända detta stora underläge på 15 poäng till ledning med fem dito, 36-31.

Det är dock Lobas Basket som ska få slutordet av den första halvan av matchen och detta genom ett mer eller mindre prickfritt skytte av en matchen förgrundsfigurer, Jesper Wennerholm, som bombar i tre raka treor (totalt 27 poäng, sex returer och sju assists) som i sin tur innebär att det är helt lika inför andra halvlek, 40-40.

När man tvingas ta till ett så pass desperat ”trick” som en ”box-and-one” så kan man ju diskutera om det är ett ”smart” drag eller om det bara är ett resultat av ett ”klent” försvarsspel i allmänhet?

Oavsett så hade hemmalaget nu funnit en väg tillbaka in i matchen vilket är en styrka i sig…

Andra halvlek bjuder i ärlighetens namn inte upp till någon vidare grannlåt utan det är i stället ”kaktus-dräkt” på som är det som ska visa sig vara segerreceptet denna gång. Bäst ”kaktus-dräkt” denna gång hade Simon Granado-Lindqvist som under en sekvens under andra halvlek måste ha tagit 22 offensiva returer (det kändes som det i alla fall) i ett och samma anfall och avslutat det med en monumental viktig tip-in. Under tiden hann han dessutom skjuta i en ännu mer monumental viktig trepoängare och så här i efterhand känns Simon insats (totalt nio returer) som den som kanske till slut fällde avgörandet till Wetterrbygden Highlanders fördel.

I det sammanhanget kan vi inte heller vifta bort Albin Häll-Erikssons 26 poäng framåt, inte minst minns vi trepoängaren i förlängningen fram till 79-73 och den lilla matchboll som den trepoängaren trots allt innebar.

Förlängningen vinner hemmalaget med 11-2 vilket i anmärkningsvärt i många avseenden, men kanske framförallt i ett: vi tänker självfallet på det faktum att man sällan ser ett lag tappa en sjupoängsledning till oavgjort under de sista två minuterna av ordinarie tid, för att sen bara komma ut under förlängningen och fullständigt manövrera ut sin motståndare på det sättet Highlanders lyckades med, hatten av, verkligen!

Vi förlorar returtagningen med 40-47. Vi skjuter 9/19 straffkast (47,4 %). Försvarsspelet fallerar under Q1.

Allt detta till trots, så fortsätter Wetterbygden Highlanders hitta vägar att vinna basketmatcher på och är det något som kännetecknar framgångsrika lag, så är det just detta och brukar i folkmun tituleras ”en hög lägstanivå”.

I och med segern mot Lobas Basket (och det faktum att både Huddinge Basket och Helsingborg Basket förlorade under lördagen) har Wetterbygden Highlanders försatt sig själva i en utmärkt situation inför (den svåra) slutspurten av seriespelet som i tur och ordning innebär Brahe Basket (b), Helsingborg (b), RIG Mark (b), Huddinge Basket (b), Köping Basket (h) och RIG Mark (h).

Fyra utav sex matcher ska alltså försöka vinnas på motståndarens bortaplan medan vi sen kan avgöra (?) på hemmaplan i mitten av april. För alla som sympatiserar med Wetterbygden Highlanders, så hoppas man naturligtvis att det är avgjort innan dess, men det enda vi kan vara säkra på det i det avseendet i dags dato är att – det INTE är avgjort.

Fokus, ödmjukhet och hårt arbete kommer även fortsättningsvis vara honnörsord för en grupp unga killar som fortsätter tro på det vi försöker åstadkomma inom gruppen och som vars lag blir rikligt belönade därefter.

Det är inte minst den tredje raka segern ett bevis på.