Den ligaranking, med en panel av tippare som jag redovisade häromdagen, gick inte hem i alla läger. Men så är det ju alltid. Alla lag har höga förväntningar innan säsongen startar, men icke desto mindre kommer ett antal av förhoppningarna att grusas.

Man skall hålla i minnet att tipparna inte hade någon lätt uppgift. Flera lag har t e x ännu inte visat upp sig i någon träningsmatch och ett antal klubbar har inte ens offentliggjort sina kompletta trupper. Lägg därtill att ligan som vanligt innehåller en mängd nya importer, som alla förväntas ha nyckelroller i sina lag, men om vilka man egentligen inte vet särskilt mycket vid den här tiden på året.

Det enda som är säkert vad gäller importerna är att några av dem kommer att få returbiljett hem. Och redan nu surras det runt ett par stycken av dem.

Själv tippade jag Luleå som slutlig SM-vinnare. Det baserar jag på antagandet att laget senare under säsongen kommer att kompletteras med någon import av god klass. Med ett par dugliga amerikanskor i Luleå kan jag inte se framför mig att något lag skulle kunna rubba dem. Under grundserien kommer det att räcka för Luleå med det lag de har nu, så det är ingen ko på isen med att förstärka laget. Det finns ju faktiskt tid ända till 28 februari om man så skulle vilja. För spelare kommer det att finnas, t e x öppnar sig marknaden när lag som inte går vidare i Eurocup ser över sina trupper.

Alvik fick gruppens tips som grundserievinnare och det är inte så märkligt. Laget har en enastående kontinuitet. Man tappar visserligen Tova Sabel, men har i gengäld fått in Ellen Åström, och har det därmed välbeställt på bakplanen. Och storlek och kunnande finns på de andra positionerna. Men skall Alvik ha möjlighet att konkurrera om ett SM-guld framåt våren, så är det helt nödvändigt att man hittar en lika bra, och helst bättre, ersättare för Shanity James. Det går inte att nog överskatta den nytta den tuffa James gjorde för Alvik förra spelåret.

En av coacherna i Mark sa tidigt under försäsongen att topp 4 var inom räckhåll. Med tanke på det ger förstås ett tips där de placeras som tia, lite tändvätska. Mark får gärna överraska oss, och mycket, nästan allt, kommer att hänga på deras tre amerikanskor. Jag har ju tidigare skrivit att de ser ut att få in riktigt intressant trio och de rapporteras inledningsvis ha motsvarat förväntningarna, i alla fall på träning.

Marks lag ser dock ganska tunt ut och därmed är ytterst sårbart tid t e x skador och när spelare 7-8 skall roteras in. Det är nog en sak som flera av tipparna tog höjd för.

I Uppsala blev man nog inte heller begeistrade över utfallet på tipsrundan. Själv siktar de i Uppsala på att nå slutspel och det är förstås en bra målsättning inför säsongen. Men våra tippar hade nog svårt att hitta fyra lag att placera efter Uppsala i en grundserietabell.

Men det återstår att se. Det kommer, som alltid, överraskningar liksom besvikelser. Det är lika säkert som amen i kyrkan. Frågan är bara vilka som kommer att utmärka sig.

Ett lag som kan ha potential att flytta fram positionerna är Eos, som gjorde ett gott intryck under Johan Bauer Hotel Cup, som spelade i Huskvarna i helgen. I Alexa Middleton och Dubravka Dacic har Eos en dynamisk duo som kommer att orsaka hål i motståndarförsvaren med sina pick and roll spel.

Nye coachen, Jan Hricko, kom till turneringen med 15 spelare och har nu en grannlaga uppgift att komplettera truppen, som i dagsläget består av nio offentliggjorda. Om han inte rentav tar in alla 15 i laget. En uppsida för Eos är att Sara Lundqvist och Felicia Dourva ser ut att spela på hemmaplan den här säsongen istället för att återvända till college. Båda var med i helgen och gjorde ett bra intryck.

I matchen mot Eos, som var jämn i halvtid, tyckte Hricko att hans lag hade släppt in för mycket poäng och bestämde sig för att släppa in sin bänk för att skapa energi. Och det blev ett lyckat drag. Eos unga garde, med Lundqvist och Dourva i spetsen, vände matchbilden totalt mot ett Sparks som inte hade något motvapen. Eos fick spela sin small ball i stort sett hela den andra halvleken och tog en överlägsen seger med 91-74.

Även i lördagens match, mot Högsbo, gjorde Eos över 90 poäng. Högsbo, med en tidigare match i benen samma dag, vann visserligen med 97-92 i vad som var turneringens bästa match spelade, men fick slita för vinsten. Det frågetecken som höjs för Eos och lagets möjligheter är om det finns orken att spela den intensiva basket de gör under en hel säsong.

Högsbo levde upp till favoritskapet och vann sina tre matcher i turneringen. Coach Fredrikson var särskilt nöjd med det defensiva spelet. Alexis Hyder har som bekant kommit tillbaka till Högsbo och såg lika stark och placeringssäker ut som vanligt, men två matcher på lördagen blev i mesta laget. Hyder har inte spelat två matcher på en och samma dag sedan John Bauer-turneringen för två år sedan, och den knäskada hon ådrog sig under sin Australiensejour, gjorde sig påmind.

Knäet svullnade upp en smula, så amerikanskan fick vila på söndagen. Det lät på henne som att det inte var någon fara, och det är bara att hoppas att det stämmer, för Högsbo är naturligtvis beroende av Hyder. Dessutom är viktiga Elin Johansson borta på obestämd tid efter sin covidsläng, som är av den efterhängsna arten. Johansson känner av luftrören vid minsta ansträngning.

Fredrikson har byggt om anfallsspelet så att det skall passa när man har två stora på planen samtidigt, men då vill det till att man kan ställa upp med två stora. Och i det avseendet kan Högsbo ha saker på gång. Kourtni Perry, som hade en fin säsong med Högsbo förra året, var ju klar för grekiska Giannena, samma lag som Samantha Cooper flyttat till. Men nu har tydligen den grekiska klubben brutit med Perry av ekonomiska skäl, och agenten vände sig därför till Högsbo, som givetvis är intresserat av att få tillbaka Perry. Det blir nu en fråga om Högsbo kan få till de rätta kontraktsvillkoren.

Högsbo har, om än lite personalproblem, för även Elin Fredriksson är borta en längre tid, ett gediget lag som såg ut att redan nu vara vältränat. Louise Noaksson verkar ha acklimatiserat sig snabbt och Ida Fredriksson ser ut att bli ännu bättre den här säsongen. Inte minst skyttet tycks ha blivit vassare. Och flera andra, t e x  Hanna Halilovic och Ida Moberg, är tydligt stadda i utveckling. Kanske saknas det fortfarande lite fysik, men båda var överraskande bra framåt.

Helsingborg BBK var nära att få med sig sin första vinst mot ett ligalag, när laget i lördags spelade turneringens jämnaste match, mot Wetterbygden. Det hela avgjordes i slutminuterna, då Sparks gick fram till seger 71-68.. Måhända kan förlusten skrivas upp på oerfarenhetens konto.

Det är full gas när Helsingborg spelar, för man vill naturligtvis lägga så mycket spel som möjligt ute på planen. ”Det är så vi skall spela helt enkelt” säger coach Ville Tuominen, som har kört hårt med laget sedan han tillträdde. De ekonomiska resurserna tillåter inte dyra spelarköp. Nio spelare är kvar från förra året, men några nyförvärv har det blivit. Stora grekiskan Vasiliki Louka blir förstås en stor tillgång i spelet under korgarna, i alla fall när medspelarna lär sig spela med en stor inside. Svenska spelare har sällan en vana av det.

Matilda Ågren var lagets ledande spelare i BED och hon kan nog fylla ligakostymen. Själv blev jag överraskade av det spel som Tova Boquist, senast från Malbas, visade upp, och så blir det intressant att se hur Patricia Elias kommer att utvecklas under säsongen. Nu kommer hon äntligen att få chansen till mycket speltid och få stora möjligheter att bredda sitt spel.

En jobbig första säsong blir det ändå för Helsingborg. Det finns goda intentioner, men Tuominen har inte djupet i laget för att konkurrera på allvar. Men han driver outtröttligt på sitt lag, som krigar föredömligt. I turneringens sista match, Helsingborg-Högsbo, var det trötta och tunga ben och huvuden överlag. Resultatmässigt blev det en trist historia, Högsboseger med 90-67, men det var ett imponerande kämpande från båda lagen, ända in i kaklet.

Hemmalaget, Wetterbygden Sparks, fick med sig en seger, den mot Helsingborg men föll klart i de båda andra matcherna. Måhända låter sig omvärlden imponeras av att Sparks rekryterat hela fem utländska spelare, men det har varit helt nödvändigt eftersom i princip hela föregående säsongs lag är borta. Normalt vill man ha in den där extra spetsen när man rekryterar från utlandet, men intrycket så här långt är att Wetterbygden  fått in mer bredd på bekostnad av spets när det gäller importerna.

Och långtifrån allt är ännu på plats när det gäller det nya lagbygget och det nya spelet. Laget lider också av att amerikanskan Antoinette Miller, tänkt att leda Sparks från bakplanen, ännu inte anslutit på grund av passproblem i USA. Sparks unga svenska point guards behöver mer tid och erfarenhet, och dessutom saknades unga guardlöftet Debbi Alem den här helgen på grund av sjukdom. Problemen med Miller oroar förstås coach Patel, som nog inte har tid och möjlighet att vänta särskilt mycket längre på amerikanskan.

Klart bäst i Sparks under turneringen var Evelyn Ovner, som motsvarar sitt rykte som stabil scorer och returtagare. En annan ljusglimt var finskan Ninni Salmi, som presterar bättre än förväntningarna. Salmi kommer inte svara för de stora siffrorna i poängprotokollet, men gör många bra saker planen, som är till stor nytta för laget.

John Bauer Hotel Cup har blivit en trevlig tradition på försäsongen, med benäget stöd av West Bestern John Bauer Hotel, som svarar för logi och måltider. Den här gången var Högsbo bäst och fick med två spelare, Ceejay Nofuente och Hanna Halilovic i turneringens All Star lag. De trea andra blev Evelyn Ovner, Wetterbygden, Vasiliki Louka från Helsingborg och Alexa Middleton, Eos.

Det är synd att inte motsvarande görs på annat håll. Jämfört med ”vanliga” träningsmatcher är turneringen mer av skarpt läge, där man har allt på plats på ett sätt som kan liknas vid normala ligaarrangemang, med t e x speaker, statistik och webbsändning, vilket borde göra det mer intressant för de deltagande lagen och spelarna. Det är också ett utmärkt tillfälle för arrangören att testa alla funktioner och teknik inför den nya säsongen.