Förra veckan skrev jag några rader om ligacoacherna och påstod att de enda nya head coacherna skulle bli Krumesh Patel, som ersätter Francisco Pinto i Wetterbygden, och så Ville Tuominen, som tar sig an nykomlingen Helsingborg. Övriga skulle fortsätta i sina lag.

Men nu vet jag att det inte stämmer. Det blir byte i ytterligare i minst ytterligare ett lag och det är inte Mark, där jag fortfarande är övertygad om att Pascal Leras fortsätter, även om klubben officiellt ännu inte meddelat det. Vilken klubb det handlar om kommer nog att offentliggöras i veckan. Klubben vill ju gå ut med nyheten innan någon krönikör eller bloggare skriver om det. Så brukar det ju vara och det skall man respektera.

Det är ju en sak att sprida rykten om övergångar och sådant, en annan sak att gå ut med saker som är ”fait accompli”. Annars älskar ju journalister och inte minst bloggare att berätta om rykten i dessa tider, för alla i de skråen vill ju vara först med nyheterna och visa för hela världen att man är välinformerad, i synnerhet under silly season tider. Det är som en kapplöpning och framstår ibland som fånigt, att vuxna människor, ibland t o m gamla gubbar, sysslar med sådant.

Men på något sätt handlar det i grund och botten om ett intresse, ofta genuint sådant, så i viss mån får de berörda därför anses ursäktade. Inte för att det är så många som bloggar om basket i det här landet, särskilt inte dambasket och de rykten som är i svaj skickar inte direkt några svallvågor över basketsamfundet.

Så om vi övergår till spelarsidan, så vad vet vi så här långt? Ett tiotal spelare har så här långt offentliggjorts som klara av klubbarna, en liga som leds av Alvik med sex spelare. Och vad finns det för rykten som cirkulerar på spelarfronten?

Först och främst måste er krönikör meddela att delvis han befinner sig i ett dilemma. Eftersom jag anlitas som skribent och krönikör av en av ligaklubbarna och har viss insyn i lagbygget, blir situationen lite konstig. Jag kan ju inte gärna berätta om saker som jag fått insyn i genom engagemanget i Wetterbygden. Och att bara sprida diverse rykten om de andra klubbarna vore skevt, och inte rättvist mot någon.

Därför blir det inga lösa rykten, utan jag skall kommentera några intressanta saker som av allt att döma tycks vara allmänt gods i det svenska basketsamfundet, saker som i princip ”alla” i de inre kretsarna ”vet” och pratar om, någonstans i gränslandet mellan rykten och faktum.

En sådan är att Louise Noaksson efter sex år i Lund  är färdigstuderad. Nu handlar det om var hon får jobb. Det kan bli så att hon återvänder till Göteborg och då blir det spel för Högsbo. En annan att Norrköping hämtar tillbaka både Lovisa Hjern och Sofia Pelander. Och ytterligare en att Ellen Åström står i valet och kvalet om hon skall stanna i Telge eller gå till Alvik.

Att Högsbo vill vara ute med håven och fixa jobb till Noaksson kan man lita på. Det ekonomiska läget är visserligen ytterst ansträngt, men Jonas Fredriksson vill absolut inte hamna i samma sits som förra året, då han fortfarande i augusti letade spelare för att ens få ihop en trupp värd namnet. Den här försäsongen kommer att användas på ett effektivare sätt.

Norrköping hade en bra säsong 2019-20 och vi kan nog lita på att de inte vill ta ett steg tillbaka. Förutsättningarna i Dolpins är ju utomordentliga rent träningsmässigt och en coach som Taylor Lundgren fungerar givetvis som en magnet på spelarna. Jag tror att vi kommer att få se en riktigt stark svensk kader i Norrköping till hösten.

Med ett utgående kontrakt i hårt krisdrabbade Södertälje är det begripligt att Ellen Åström funderar över Alvik, som ju kommer att få ett riktigt starkt lag och aspirerar på titeln. Att vinna SM att återförenas med Klara Lundqvist är förstås lockande för henne.

Blir det en flytt till Alvik så blir det i alla fall inte för pengarna. Varken Telge eller Alvik kommer att kunna något som liknar den lön hon hade i Telge förra säsongen. Tillsammans med Allis Nyström och Nathalie Fontaine var Åström topp tre lönemässigt bland svenskorna i ligan. Spelare som Elin Ljunggren och Paula Juhlin tjänar inte ens i närheten av det som Åström hade.

Bloggarkollegan Lindvall skrev nyligen att Luleå fiskar efter ”veterancentern” Tilde Ahlin. Vid sidan av att Ahlin näppeligen kan beskrivas som en center, så är ju frågan varför Luleå är intresserat av att värva denna 30-åring, som egentligen la ned elitkarriären 2018, då hon blev klar sjuksköterska och sedan dess jobbat heltid med det, och bara gjort ströinhopp i Telge de två senaste säsongerna för att hjälpa laget?

Man kan aldrig veta, men det förefaller osannolikt att Ahlin gjort så starka intryck på Luleåledningen. En annan bloggarkollega, Björnström i Umeå, har antytt att det kan handla om en ”paketlösning”, där Ahlin s a s kommer på köpet. Det primära målet för Luleå, och alltså andra delen i paketet, skulle vara Tayler Mingo. Och så skulle det förstås kunna vara.

Ytterligare en bloggare i Umeå, Hegethorn, hade pratat med A3-coachen Jan Enjebo, som sa sig vilja ”….ha kvar samma lag som vi hade i slutet på den avbrutna säsongen”. Ett märkligt uttalande, eftersom A3 har bekräftat att varken Sofia Pelander, Jelena Ivezic eller Tamara Radocaj kommer att erbjudas fortsatt kontrakt. De tre var ju vitala delar av laget som A3 hade i slutet av den avbrutna säsongen.

Fyra utländska spelare räknar man i alla fall med att ha i A4 kommande säsong. Den kvoten kommer de att kunna fylla, så det handlar väldigt mycket om hur den svenska uppställningen kommer att se ut. Fontaine verkar vara prioriterad för klubben, men mig skulle det storligen förvåna om hon blir kvar.

En sak förenar alla ligaklubbar i dessa tider: alla vill ha Samantha Cooper, delad MVP förra säsongen och vinnare av både poäng- och returtagningsligorna. Och man förstår dem. Sällan eller aldrig har jag stött på någon så ambitiös och så högpresterande, och samtidigt så ödmjuk som person och lagspelare ut i fingerspetsarna. Och speluppfattningen är det heller inget fel på. Rena coachdrömmen helt enkelt.

Cooper har genom sin agent låtit meddela att hon ”är färdig med den svenska ligan”. Det låter alltså som att ingen behöver göra sig besvär. Vore jag i hennes kläder skulle jag inte heller stanna i Sverige, men det är svårt att veta om uttalandet betyder att hon vill uppåt i ligahierarkierna i Europa, eller om hon inte trivdes i Sverige och den svenska ligan.

Oavsett vilket, så skall man inte vara för säker. Om någon rasslar tillräckligt med penningpåsen så är det kanske inte omöjligt att vi får se den skickliga kandensiskan här igen.

En väldigt tidig titt framåt på ligasäsongen, om och när den blir av, ger vid handen att nykomlingen Helsingborg inte kommer att få en så besvärlig resa som man skulle kunna tro. Inte för att HBBK kommer att flyga upp genom serietabellen, för det kommer de inte att göra.

Helsingborg kommer att behöva införskaffa ett par rejäla förstärkningar/importer för att kunna hävda sig, men andra kommer inte heller att ha det så lätt. Wetterbygdens bekymmer är ju tex kända, och man undrar hur det blir med Eos, som numera har en ligakonkurrent runt knuten. Avslutningen av säsongen blev en total katastrof för Eos, som på de sista 14 matcherna bara lyckades få med sig en vinst, den mot Mark, som de egentligen förlorade, men tilldelades segern i efter licensschabbel från Kinnalaget.

Om Eos tappar några spelare och inte öppnar plånboken så kan säsongen 2020-21 bli riktigt besvärlig. Problemet för Eos är inte att de saknar pengarna för det, utan det handlar om viljan. Tyvärr har ju det där riktiga elitintresset aldrig funnits i Eos. Det är synd.

Man funderar också på om det skall kunna hända något i Uppsala, eller om misären fortsätter för femte säsongen i rad. Sist, sist, näst sist och sist i grundserien är ju lagets eländiga facit de fyra föregående säsongerna. Och man undrar vidare över Visby. Som vanligt vill klubben värva några bra svenska spelare, men den varan har vi inte sett så mycket av de senaste åren, Veronika Mirkovic undantagen. Som vanligt tvingas de möjligen istället fylla på med importer och frågan är vilken kvantitet och kvalitet man kommer att kunna unna sig.

Vem vet, kanske blir det full skubbning om platserna 8-12 i nästa säsongs grundserie. Det enda som är säkert är att minst ett av de nämnda fem lagen kommer att ta sig till slutspelet våren 2021.