Under lördagen är det så äntligen dags för det alla basketspelare går och väntar under denna tiden av året: den första riktiga tävlingsmatchen för året!
För Wetterbygden Highlanders del innebär detta en resa till Sörmland, närmare bestämt till ”Smedernas Stad”, Eskilstuna. Om Eskilstuna i allmänhet och om Eskilstuna Basket i synnerhet finns det säkert 435628 st saker att säga om, men just nu kan jag inte komma på en enda utan väljer att lägga all tankeverksamhet på vårt eget lag och dess förutsättningar.
Just förutsättningarna hade väl kunnat vara bättre i samband med seriestart, men av olika anledningar har det väl kanske inte hittills blivit som vi vare sig velat eller önskat. Först fastnade Torbjörn Svensson i linjen uppe i Sandahallen och vred till sitt knä (status oklart) och sen fick Rikard Rasmussons benhinnor nog och pockade på uppmärksamhet (läs vila). I kombination med att våra dubbellicenser utifrån Nässjö Basket kunnat medverka sporadiskt inledningsvis och vi haft folk borta på grund av arbete, så, ja: förutsättningarna hade kunnat vara bättre.
Nu låter detta som en klagomur av ursäkter för att inte kunna prestera i morgon borta mot Eskilstuna, men tji, där har du fel! Jag förväntar mig tvärtom att vi åker till Eskilstuna och jobbar häcken av oss med det material vi har tillgängligt och inte letar några ursäkter till vare sig ”ditten eller datten”.
Jag är nyfiken på Eskilstuna Basket men framförallt är jag supernyfiken på oss själva, hur reagerar vi i skarpt läge?
I morgon vid 17-tiden har vi svarat och om just detta, svaret alltså, kan du läsa någon timme efteråt i samband med matchreferatet.
Bring it on!