Inledningen på matchen blev inte riktigt som vi tänkt oss. Vi var väldigt passiva i försvarsarbetet, sprang inte banan och om vi därtill lägger ett stillastående anfallsspel så förstår alla basketinitierade att det inte var en höjdarstart.
Helsingborg var inte sena att utnyttja detta; kombinerade sig skickligt fram till bra avslutslägen och hade inga större svårigheter att freda sin egen korg; 9-13 efter fem minuter blev 9-18 innan vi lyckades få stopp på blödningen, eller med andra ord få fart under fötterna. Alice var den som gick i bräschen för denna förvandling, var vår klart bästa spelare i första perioden, när vi nästan lyckades komma i kapp – 16-18 efter första tian.
Andra perioden blev mer i vår smak. Vi hade bättre bolltempo, löpningar och intensitet och vann quartern med 16-4; bl. a. efter mycket inspirerande anfallsspel av Andrea.
Lite smågrus i maskineriet i tredje akten men när Anna-Maria satte ner foten och ägde returtagningen, tog steal och producerade framåt stängdes matchen.
När vi är passiva är vi inget bra basketlag, vilket lag är det förresten?
Men med aktivitet, löpningar, bollrörelse och ett offensivt försvarsspel presterar vi bra basket. Denna fight var ett bra exempel på detta. Uppladdningen till matchen var av olika skäl, inget fel av någon dock, inte den mest optimala men vi måste hålla oss för goda att hitta förklaringar utöver det vi själva kan påverka.
Serien är i sin linda, men det ser hittills ut ganska mycket som förväntat; Eos och Högsbo vinner sina matcher och där bakom slår lagen varandra lite fram och tillbaka i, i många fall, riktigt täta fighter. Förutsättningarna och förhoppningarna på en kul och spännande serie ser ut att infrias. Nu gäller det för oss att vara med när tåget går.
En lite noggrannare titt i statistiken ger vid handen att Jelena levererade nio assists – upp med händerna tjejer och var skottredo för här kommer bollen!
Statistik från matchen: