Eos utveckling visade sig vara precis den svårknäckta julnöt som Wetterbygden Sparks befarat när man säkrade seriesegern nere i Lund under lördagseftermiddagen och på så sätt försäkrade sig om att man inleder Superettan med bästa möjliga förutsättningar genom att vara det enda laget som har sex poäng när serien startar helgen 13-14 januari.

Precis som Sparks vill Eos utveckling löpa golvet och spela ett intensivt försvarsspel, i kombination att man letar snabba attacker. Vår förhoppning var att dra nytta av längdövertaget, men det skulle visa sig svårare sagt än gjort (förutom uppkastet som vi vann klockrent). Vi blev stressade och stirriga och fick inte uträttat speciellt mycket konstruktivt i anfallsväg. När dessutom den som inledde piggast i den riktningen, Ida, fick vissa foulproblem och sparsamt med spelminuter i första halvlek var vår offensiv inte mycket att hänga i den för årstiden aktuella julgranen – skottprocenten från golvet hamnade på 25 procent och om vi till det adderar sju bortkastade bollar förstår alla att det inte var vackert. Tack och lov var siktet från hemmalaget också lite grumligt varför vårt läge inte var lika prekärt som det kunde varit; ljustavlan förkunnade 11-10 till hemmalaget efter första tian.

Andra perioden blev i ärlighetens namn inte så mycket bättre.

Här räddades Sparks av Sarah Beals individuella skicklighet. Hennes förmåga att skapa lägen för sig själv och omsätta dessa i poäng blev guld värt för oss; jumpern satt. Sarah tillverkade egenhändigt, under en sjuminutersperiod, tretton av våra poäng i rad och såg till att vi hade ett poängmässigt övertag. När sedan Anna sköt i en patenterad trea, vi direkt kunde stjäla tillbaka bollen och Emina attackerade i en lay-up hade vi skaffat oss lite marginal; Sparkslednimng med 32-20 efter en första halvlek där vi som lag inte direkt rosade marknaden.

Vi inledde tredje perioden klart bättre. Lisa sprang i två tuffa lay-ups och Jelena hittade nätet från trepoängsland; upp 17 poäng och nu var det väl klart? Inte riktigt dock; skånetöserna vägrade ge tappt och minskade, strax innan ”hesa Fredrik” ljöd för tredjeperiodsslutet, vårt försprång till samma tolv som det var i paus.

Nu hade emellertid Jelena fått krutet torrt och när Lisa tre minuter in in avslutningsakten begravde en trea var vi upp 21 pinnar och game over. Innan matchen var över hittade även Emina, efter idoga försök, rätt från favoritdistansen.

Sarah vår klart effektivaste spelare. Ida mycket nyttig men foulsituationen (tre offensiva av olika karaktär) ställde till det med speltid och rytm. Lisa, som alltid, pålitlig i försvarsspelet och i fighten också vår effektivaste avslutare (67 %-ig med nio poäng). Den sista julblomman till Frida som trots många minuter lyckades hålla sig från foulproblem (den rollen tog Ida) och även hon levererade med god procent. Vi slutade för övrigt med lite mer acceptabla 41 procent från golvet.

Eos utveckling gjorde det svårt för oss; tack för det. Nyttigt att få gräva lite och att inte allting går som ett självspelande piano. Vi är nu precis där vi önskade vara och samtidigt som det vankas julglögg, pepparkakor och ”klappar” är det också, hur tråkigt det än kan låta, starten på nästa förberedelseperiod.

I Supertettan höjs nivån medan förväntningarna är desamma. Vi vill uppåt!

GOD JUL önskar vi i Sparks!