Det var ett kraftig decimerat Norrköping Dolphins som kom till spel i Huskvarna Sporthall under fredagskvällen. En spelare hade man dock med sig och hans namn lär numera finnas på allas näthinna som vistades i Huskvarna Sporthall denna köldslagna januarikväll. Efter 30 poäng, 11 returer, fyra ssists, två steals och två blockade skott så var Tyler Flack den enskilt största anledningen till varför Dolphins kunde besegra Wetterbygden Stars med 76-71.
Utan fyra ordinarie starters fanns det naturligtvis förhoppningar i hemmalägret om att kunna rå på de regerande svenska mästarna från ”Peking”, Norrköping Dolphins. Dessa förhoppningar stärktes ytterligare när hemmalaget springer i 4-0 i inledningen av matchen med bud på mer. Även om lägena fanns, i synnerhet i offensiv transition, så försummades dessa på grund av ett par synnerligen onödiga turnovers. Kyle Rowley visar under denna period vilken tillgång han kommit att bli för Wetterbygden Stars genom sin förmåga att göra poäng både nära korgen och hela vägen ut till trepoängslinjen – 10 av hans totalt 19 poäng under denna förstaperiod som går till hemmalaget, 22-18.
För att hålla nere hemmalagets fart, och samtidigt skydda sina spelare för att hamna i foulproblem vilket annars är lätt hänt med en kort rotation, ordinerar gästernas coach Adnan Chuk zonförsvar i inledningen av andra perioden. Detta plockas omgående isär genom två raka trepoängare signerat hemmalagets Jesper Wennerholm och Albin Häll-Eriksson. Nämnde Tyler Flack vill inte vara sämre utan någonstans här i matchen grundlade han sin fina statistikrad med att bland annat skjuta i två trepoängare för sitt Dolphins. Stars får dock sista ordet och kan gå till halvtidsvila i ledning, 35-30.
Andra halvlek börjar precis som den första avslutas: med Wetterbygden Stars vid ratten.
Kyle Rowley skickar i sina 14:e poäng genom en trepoängare och här har också Stars sin största ledning i matchen, 40-31. Återigen finns det i detta skede möjligheter som hade kunnat (borde?) omförvandlas på ett både bättre, och därmed också, mer effektivt sätt. Istället är det gästerna som tillåts att göra 12-0 från ”ingenstans” och återigen är det Tyler Flack som skapar enorm oreda i hemmaförsvaret genom att totalt dominera luftrummet i Stars tresekundersområde. 40-31 har därmed på bara någon enstaka minut förvandlats till 40-43 i gästernas favör.
För att kunna bryta ett ”dödläge” som detta krävs det mod och störst mod just i denna stund har CJ Dunston, som trots ett par missade försök innan, fortsätter att låta avtryckarfingret göra sitt med tre nödvändiga poäng som följd i detta prekära läge för hemmalaget. Efter det hittar Stars tillbaka in i matchen och kan göra Dolphins sällskap fram till periodvilan i en match, och med en poängskörd, som delas broderligt lagen emellan, 52-52.
Fjärde och sista perioden ska bli en rysare där det ändå hela tiden känns som att det är Norrköping Dolphins som har det där lilla mentala övertaget, regerande mästare som man är. Det är ett övertag som är som allra störst när Tyler Flack (vem annars?) skickar i 59-52 och tvingar fram en omedelbar timeout hos hemmalaget. Efter detta är det Stars tur att göra 6-0 egenhändigt skapade av hemmalagets bästa spelare för kvällen, Guim Exposito – han är därmed den som återigen skapar liv i denna tillställning. Ett par putbacks senare av respektive lag avslöjar att Dolphins fortfarande är i ledning med tre poäng, 65-62. Då drar Joaquin Portugues i en synnerligen efterlängtad trepoängare för hemmalaget och kvitterar matchen för att i försvarsspelet direkt efteråt få bevittna sin lagkamrat i form av CJ Dunston stjäla bollen och springa i 67-65, ledning för Stars med dryga två och en halv minut kvar av matchen!
Lagen byter poäng med varandra på slutet innan det är dags för en viss Micke Lindqvist i Norrköping Dolphins att stiga in i handlingen på allvar. En liten kommunikationsmiss i hemmaförsvaret är tillräckligt för att en helt friställd Lindqvist ska göra det han är bäst på i hela SBL: poäng från trepoängslinjen, ledning Dolphins 72-69. Efter en timeout från hemmalagets sida så utför Dolphins en taktisk foul på Guim Exposito som är säkerheten själv från straffkastlinjen, 71-72. Då är det hemmalagets tur att foula och fram kliver gästernas Shakir Smith och är lika iskall han, fortfarande Dolphins i ledning med tre poäng. Stars kvitteringsförsök efter detta blir av intet och istället kan Micke Lindqvist spika slutresultatet till 76-71 till Dolphins.
Tråkigt resultat naturligtvis för ett hemmalag som annars här i kväll verkligen hade chansen. Dels på grund av manfallet i Dolphins men också chansen i den bemärkelse att man faktiskt hade flertalet möjligheter att ”hänga av” Dolphins under matchen men där ödesdigra misstag i kritiska lägen till slut blev för kostsamt. En titt i statistiken avslöjar att hemmalaget är i ledning dryga 65 % av matchen (26 minuter) men vad spelar det för roll när man inte är det när slutsignalen ljuder?
Samtidigt måste vi lyfta på hatten åt ett Norrköping Dolphins som återigen hittar ett sätt att vinna (senast var det Södertälje Kings som fick bevittna giljotinen från nära håll) trots avsaknaden av en mängd spelare – hedras de som hedras bör, kanske är detta som kallas för rutin?